Sjukdomar
Upplever du att något har förändrats eller är onormalt med din katt och att du inte har någon förklaring till detta är det klokt att låta katten bli undersökt av din veterinär.
Hur snabbt detta behöver ske beror på kattens allmäntillstånd, samt om katten har ihållande blödning eller ansträngd andning. Skulle så vara fallet behöver veterinär kontaktas omgående. I annat fall är det oftast möjligt och fördelaktigt att hålla katten under observation och kontakta din veterinär så fort som möjligt, förutsatt att det du iakttagit ej ytterligare försämrats.
Innan du ringer till veterinär kan det vara bra att tänka igenom följande punkter:
· kattens ras, ålder och kön
· kroppstemperatur
· allmänna beteende
· andning, hosta
· päls
· aptit, törst
· kräkningar
· avföring: normal, lös, hård, blodig, har katten svårt att bajsa?
· urin: normal, blodig, kissar ofta, har svårt att kissa?
· tandstatus
· dålig lukt eller flytning munhåla, öron, könsöppning?
· ögon
· analområde
· eventuell medicinering
När du besöker veterinär är det lämpligt att transportera katten i en bur så att den inte kan rymma och så att den sitter säkert under färdens gång.
Här följer några vanliga, akuta sjukdomstillstånd som du bör känna till.
Urinstopp/urinsten
Några procent av alla han- och honkatter har benägenhet att utveckla urinsten. Lågt vätskeintag och ett högt magnesiuminnehåll i fodret bidrar sedan till bildandet av kristaller i urinblåsan. Honkatten, som har ett bredare urinrör än hankatten, klarar att kissa ut dessa kristaller utan att de fastnar. Hos hankatten, som har ett urinrör som blir smalare mot penis, kilas ofta dessa kristaller fast och orsakar urinstopp. Katten blir då orolig, springer ofta på lådan och försöker kissa utan något större resultat. Ofta kommer ingenting, ibland några få droppar. Detta är ett mycket akut, allvarligt och plågsamt tillstånd som blir livshotande om inte katten får adekvat vård. Kontakta därför alltid veterinär omgående om du misstänker att din katt lider av urinstopp!
Webbkattens Lucifer är nedsövd och magen har blivit rakad för att man med ultraljud ska kunna se hur mycket urinsten som finns och så att urinstoppet inte har skadat njurarna. Efter detta äter Lucifer urinstensfoder från veterinären för att förhindra att ytterligare urinstopp uppkommer. 
Förgiftning
Vid misstanke om förgiftning ring veterinär. Om giftet är ett läkemedel kan även läkemedelsupplysningen ringas dygnet runt på tel 020-66 77 66.
Trafikskador och fall från hög höjd
Bör undersökas av veterinär. Då allmäntillståndet är påverkat bör detta ske omgående. Även om inga yttre skador syns så kan det finnas inre skador.
Bitskador, sårskador
Ihållande blödning och större hudskada måste åtgärdas omgående. Lägg vid behov ett tryckförband och kontakta sedan veterinär. Mindre skador bör tvättas rena och vid behov bandageras. Veterinärbesök kan i allmänhet vänta tills påföljande dag (om skadan inträffar sen kväll/natt). I sådant fall bör halskrage användas så att katten ej själv genom slickande och bitande förvärrar skadan. Kontakta veterinär i de fall du är osäker.
Webbkattens Wilma bär halskrage under några dagar. Dock inte på grund av bit/sårskada utan för att hon efter kastrering inte kunde låta bli att slicka på operationssåret som behövde läka ifred. 
Ögonskador
När ögat skadats av yttre våld som t ex rivsår, bitsår, sticksår och skada på hornhinnan misstänks, bör det undersökas snarast. Jämför det skadade ögat/hornhinnan med den friska sidan. Djupare sår ses oftast som en grå konturstörning i den normalt släta och blanka hornhinnan. Ytliga sår kan vara svåra att se utan diagnostisk färgning. Därför bör alltid en ögonskada undersökas av veterinär, om inte omedelbart så senast påföljande dag så tillvida förbättring dessförinnan inte inträffat.
Hältor, benbrott
Kan oftast vänta över natten till nästa dag om huden är hel. OBS! Om en led är varm och svullen bör dock veterinär kontaktas omgående, då en ledinfektion kan misstänkas. Skulle allmäntillståndet vara nedsatt och/eller katten ha mycket ont bör även i sådant fall veterinär kontaktas omgående. På skador nedan armbåge och knä kan ett stödförband anläggas i väntan på veterinärundersökning. OBS! Var uppmärksam på att ej lägga ett stödförband för hårt. Blodcirkulationen kan i så fall försämras till benet, vilket kan leda till allvarlig vävnadsskada.
Ormbett
Vid ormbett skriker oftast katten till och gnyr en stund. Det bitna området svullnar kraftigt under någon timme. Undvik att katten rör sig i onödan, giftet sprids då lättare. Bär om möjligt katten efter ett ormbett. Om du har cortison utskrivet ge detta enligt tidigare anvisning. Kontakta sedan veterinär. Veterinärbesök rekommenderas eftersom ormbett kan ge hjärt-, njur- och leverskador.
Insektsbett/getingstick
Är oftast ofarligt för katt. Vid många bett eller stört allmäntillstånd kontakta veterinär. Katten får i vanliga fall ej svullnad i andningsvägarna. Skulle dock ett getingstick ta i munnen eller tungan kan detta inträffa. Kontakta i sådant fall veterinär omgående. Har du cortison hemma kan du ge detta som vid ormbett, en engångsdos på 2 mg/kg.
Kräkning och/eller diarré
Om allmäntillståndet är ostört och katten får behålla vätska kan man prova med svält i 24 timmar. Ge sedan kokt fisk (torsk eller sej) och lös potatismos i små portioner 3-4 ggr/dag i 2-3 dagar för att sedan successivt återgå till normal kost under 2-3 dagar. Om misstanke finns att katten svalt ett främmande föremål bör veterinär kontaktas omgående. Likaså om kräkningarna och/eller diarrén är ihållande och svält/diet inte ger någon förbättring. Vid stört allmäntillstånd kontakta alltid veterinär.
Kattpest och kattsnuva
Kattpest (felint parvovirus) orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Katterna smittas genom att de får i sig viruset genom munnen. Sjuka katter utsöndrar viruset i sin avföring, saliv, kräkningar och urin. Då viruset är mycket motståndskraftigt kan det finnas kvar i miljön väldigt lång tid utan att förstöras. Även innekatter kan smittas då husse eller matte kan föra med sig viruset hem på t ex sina skor.
Katterna drabbas hårdast av sjukdomen då de är unga men alla individer kan bli sjuka. De främsta symtomen är hög feber, slöhet och ovilja att äta eller dricka. De flesta katter får intensiva kräkningar och ofta även diarré. Detta leder till att de snabbt blir uttorkade. Då sjukdomen orsakas av ett virus finns ingen direkt behandling utan behandlingen går ut på att minska uttorkning med dropp och att skydda mot sekundära infektioner. Risken för dödsfall varierar mellan 25 och 75%.
Unga ovaccinerade katter kan drabbas av en Perakut form av sjukdomen. De får då snabbt ett kraftigt nedsatt allmäntillstånd, låg kroppstemperatur och kan dö inom ½-1 dygn. Vuxna katter kan smittas av sjukdomen utan att uppvisa några symtom på sjukdom. De kan ha en mild feber och bara en lätt förändring av blodbilden. Även om man inte ser några direkta symtom så kan dessa katter smittas så länge de går omkring med infektionen i kroppen. Om katten överlever sjukdomen får de sedan en livslång immunitet mot sjukdomen.
Enda sättet att skydda sin katt mot parvovirus infektion är att vaccinera den enligt de rekommendationer som finns. För närvarande innebär det en grundvaccinering som omfattar en vaccination vid 8-12 v ålder, ytterligare en vaccination 3-4 veckor efter den första injektionen, samt vid ca 1 års ålder.
För att bibehålla ett fullgott skydd rekommenderas att man upprepar vaccinationen vart annat år.
Kattsnuva. Kattens herpesvirus (FHV)/ Kattens rhinotracheitvirus (FRV) finns spritt bland kattdjur över hela världen. Virus drabbar katter i alla åldrar och kan orsaka bl.a. keratokonjunktivit, rhinit/tracheit och ibland abort. Infektionen är oftast inte dödlig, men gamla och kattungar får det allvarligaste symtomen och där kan infektionen ibland leda till dödsfall. Dödligheten är högst när katter hålls i grupp.
Inkubationstiden är 2-17 dagar och katten är smittförande omkring 2 veckor. Virus överförs ffa. via direktkontakt, genom saliv, tårar och nässekret. Vaccinerade katter liksom de katter som har maternella antikroppar, och som exponeras för virus, kan infekteras med FHV och bli kroniska smittbärare.Troligen blir 80-100% av de katter som träffar på smittämnet symptomfria smittbärare. Viruset kan aktiveras 7-10 dagar efter en stressituation
och sprids under cirka en vecka.
Grundvaccination: Från 8-12 veckors ålder ges två doser med 3-4 veckors intervall.
Därefter en vaccination årligen. Katten bör ej utsättas för smitta under de närmaste sju dagarna efter den andra vaccinationen.
Maskinfektion
Hur blir min katt smittad?
Rundmaskar smittar från en katt till en annan via ägg eller larver i kattens avföring. Ägg kan under gynnsamma omständigheter finnas kvar i marken under flera år. Kattungar infekteras ofta under digivningsperioden - då smittan sker genom kattmammans mjölk. Vissa rundmaskar, hakmaskar, har larver som i undantagsfall även kan smitta genom att tränga igenom huden. Både rund och bandmaskar smittar lätt via bytesdjur. Möss kan till exempel vara bärare av rundmasklarver, samt är ofta mellanvärd för bandmask.
Inälvsmask är vanligt förekommande hos katt. Det är ytterst ovanligt att en katt aldrig under sin livstid besväras av mask. De kliniska symtomen på att djuret är infekterat kan variera beroende på kattens allmänna hälsostatus samt på hur stor maskmängden är. Symtomen kan ofta vara lindriga.
Symtom
Huvudsakliga symtom är livlös och tråkig päls, viktminskning och allmänt dålig kondition. Det händer även att katter kräks och har diarré i samband med inälvsmask. Ibland syns tredje ögonlocket/blinkhinnan på båda ögonen.
Vilka sorters mask finns det?
Det finns två typer av mask som kan infektera katter: rundmaskar och bandmaskar.
Askarider, de vanligaste rundmaskarna hos katt, ser ut som tunna spagetti med en längd av upp till 10 cm. Har katten gott om rundmask kan detta leda till diarré, kräkningar och dåligt allmän- tillstånd. Kattungar får ofta mycket mask vilket kan leda till en stor, rund mage och dålig tillväxt. Bandmask hos katt avslöjar sig ofta i platta, vita, risgrynsstora segment som hittas i pälsen runt ändtarmen. Det finns flera olika typer av bandmask varav Taenia är den i vårt land vanligast förekommande. Utmärkande för samtliga bandmaskar är att de alltid har en mellanvärd, dvs masken behöver för sin utveckling passera ett annat djur.
Var hittar jag avmaskningsmedel?
Avmaskningsmedel finns på Apoteket, ofta får man säga till apotekspersonalen. En del apotek har medlen bakom disk. De finns i tablettform, pastaform och flytande form samt i kutan form.
Småkryp och andra sjukdomar
Mer om loppor, fästingar, öronskabb och andra småkryp eller sjukdomar din katt kan drabbas av kan du få information om via webbkattens länkskafferi.
