Problemlösaren
Urin/avföring utanför lådan
Här tas olika problem som man kan stöta på i rollen som kattägare upp. Vanliga problem som kattägare stöter på är när katter inte går på lådan som de ska och de klöser eller biter där de inte får. Med lite tid och tålamod så går det oftast att få rätsida på problemen.
Min katt kissar och/eller bajsar utanför lådan.
En katt som kissar och/eller bajsar utanför lådan kan verkligen tära på tålamodet och många står handfallna och tror att avlivning är enda utvägen. Man är trött på att tvätta lakan, slänga soffor, byta ut mattor osv. Men avlivning är inte enda utvägen. Om din katt kissar och/eller bajsar utanför lådan gör oftast det av någon av de följande anledningarna:
1. Katten är sjuk. Den förknippar lådan med obehag eller smärta och visar det genom att inte gå på lådan. Vanliga sjukdomar är urinvägsinfektion, njursjukdom, diabetes, lös/hård mage. Lösningen här är en veterinärvårdsundersökning för att utesluta fysiska fel.
2. Katten är okastrerad. Om katten är könsmogen så kan den markera revir genom att kissa och bajsa på ställen. Lösningen här är att kastrera sin katt.
3. Katten har skilts för tidigt från sin mamma. En katt bör få stanna hos sin mamma tills den är minst 12 veckor. Även om katten till synes är rumsren i början när man får hem den så får den ofta problem senare med att inte vara rumsren eftersom den inte fick lära sig allt den skulle lära sig av sin mamma innan flytt. Lösningen här är att börja om med träning av rumsrenhet. Begränsa kattens utrymme under en tid, lyft den till lådan efter måltid, sovstund och lekstund. Prata uppmunra med katten när den går på lådan.
4. Katten protesterar mot något. Att kissa och/eller bajsa utanför lådan är ofta kattens sätt att protestera mot något. Lösningen här är att felsöka efter vad katten kan protestera mot och sedan göra något åt det. Saker en katt kan protestera mot är bland annat följande: För ren/för smutsig låda. fel kattströ, fel placering av kattlådan, en ny familjemedlem har kommit, en flytt, osämja i familjen, katten är ensam och understimulerad. Listan kan göras längre. Försök tänka er, när började problemen med katten? Hur såg det ut i kattens omgivning precis innan?
Hur ni handskas med sådana här problem spelar stor roll för hur det ska gå i fortsättningen.
Tålamod och tid är A och O. Beröm katten när den gör något fel och visa den när den har gjort fel. Du kan inte skälla på katten i efterhand utan det bör ske endast om du precis ertappar katten med att gå utanför lådan. Tillrättavisar gör du genom att säga fy/nej med allvarligt tonläge. Ge katten mycket beröm när den väl går på toalådan så att den förstår att matte/husse uppskattar det katten gör där. Mardrömsbestraffningar som att trycka ner kattens no i urin eller avföring är djurplågeri. Det genererar bara en ännu mer osäker katt som definivti inte litar på er eller förstår vad som är fel. Använd heller inte sprutflaska eller våld mot katten.
För att få ytterligare hjälp med att få katten att sluta gå utanför lådan så kan man köpa en produkt som heter Feliway. Läs mer om produkten på www.feliway.se Du köper den hos veterinären och du pluggar in den i vägguttaget så börjar den avge lugnande feromoner som gör katten mer harmonisk.
Om den inte fungerar och man har felsökt så mycket man bara kan och har provat allt man kan prova så kan man kontakta veterinär och be denne skriva ut medicinen clomicalm för en tid medan man försöker hitta en lösning.
Tänk på att alltid rengöra nedkissade och nedbajsade områden ordentligt. Efter rengöring kan man spraya området med fyspray som är ett dressyrspray som avskräcker katter från att gå där igen. Andra knep är att placera aluminumfolie, hälla vitpeppar, gnugga in ättika på stället. Listan på knep kan göras längre.
Här kommer lite tips på hur du kan rengöra olika ställen:
· Kläder och textil: Tvätta i maskin med Vanish. Vanish finns även för soffor, madrasser och mattor i sprayform.
· Plast, trägolv och målade ytor: Skura med Alsolsprit utblandat i vatten, snåla inte med spriten. Det fungerar även med ättiksprit utblandat i vatten.
· Möbler: Dränk in stället med ren Alsolsprit och strö över potatismjöl. Låt torka och dammsug bort. Kan behövas upprepas.
Klöser/biter på fel ställen
Ibland får man som kattägare problem med att ens katt biter eller klöser på ställen den inte får göra det på. Ställ dig frågan, varför klöser eller biter din katt?
Klösproblem
Att tackla ett klösproblem kan du göra från olika håll. Dels så bör du vara konsekvent i uppfostran och på ett bestämt sätt med allvarligt tonfall säga fy och ta bort katten från stället den klöser på. Men du måste samtidigt kunna ge katten ett tillåtet ställe att klösa på. Införskaffa en ordentlig klösmöbel. Den får gärna vara minst 1 m hög så att katten kan sträcka ut sig ordentligt.
För att förstärka kattens lust till att klösa på möbeln så kan du spraya/droppa kattmynta på den som drar till sig katten. Så fort katten klöser på förbjudet ställe så fyar du och bär katten till det tillåtna stället. Om katten är en innekatt, klipp klorna regelbundet. Sen är det givetvis viktigt att du stimulerar katten till lek och aktiverar den så att katten inte klöser på grund av understimulans.
Spraya fyspray på förbjudna ställen.
Bitproblem
Även detta kan du tackla från olika håll. Dels så bör du vara konsekvent i uppfostran och på ett bestämt sätt med allvarligt tonfall säga fy och ta bort katten från stället den biter på. Du kan avskräcka katten genom att t.ex. klä in kablar i folie (om det är dom som är drabbade) spraya fyspray, gnida in ättika, hälla vitpeppar, spraya vatten på katten samtidigt som du säger fy. Sen är det givetvis viktigt att du stimulerar katten till lek och aktiverar den så att katten inte biter på saker på grund av understimulans.
Aggressionsproblem
Katten är, trots domesticeringen för flera tusen år sedan och all den omvårdnad vi ger den i våra hem, innerst inne ett vilt rovdjur, vars instinkter kan ligga alldeles under den lena pälsytan.
Katten är precis som alla andra djur utrustade med en uppsättning aggressionsbeteenden. Dessa beteenden har katten för att försäkra sin överlevnad. Vi människor måste ha i åtanke att när katten agerar aggressivt så är det i de flesta fall ett försvarsbeteende. När katten inte ser någon annan utväg så tar den klor och tänder i bruk. Det är alltså ett naturligt beteende. Det finns många typer av aggressioner. Jag ska nu berätta lite om några av dessa typer.
Kel- och bitaggression
När ägaren blir anfallen och biten av sin katt så sker ibland angreppet oväntat och till synes helt oprovocerat. Det finns flera förklaringar till ett sådant beteende.
Kattens viktigaste socialiseringsperiod som infaller mellan den andra och den sjunde levnadsveckan och om katten inte haft tillräckligt mänsklig kontakt under denna tid så kan katten ragera aggressivt på en intensiv ägarkontakt senare i livet. Det gäller främst då katten haft ringa eller ingen kontakt alls.
En annan förklaring är att den vuxna katten återgår till ett ”barnstadie” då den pysslades om av sin mamma. Katten är belåten med ägaren moderliga ompyssling i vuxen ålder och när den ligger där avslappnad i knäet så når den en punkt där det vuxna medvetandet tar över kontrollen. Detta leder till att katten känner sig hotad och fångad.
Ytterligare en förklaring är att vuxna katter (även kastrater) svarar sexuellt på våra smekningar, särskilt över ryggen och svansroten. Ett utfall är alltså bara en naturlig reaktion och inte tecken på dåligt lynne från kattens sida.
Katter som haft en nära kontakt med människor under den viktiga socialiseringsperioden har oftast hög toleranströskel och visar sällan aggression medan andra som haft dåligt människokontakt kan reagera aggressivt bara några få minuter efter det att man kelat med dom. Vi plötsliga angrepp kan katter få en direkt association till en tidigare obehaglig upplevelse. Det kan vara t.ex. att någon först smekt kattungen för att sedan grabbat tag och hållit fast den. Därför kan katten som vuxen uppfatta en smekande hand som ett plötsligt hot.
Kattägare kan alltså uppleva något märkligt ibland i samband med att de smeker sin katt. Katten kan lugn och belåten sitta i knäet och bli klappad för att sedan plötsligt vända sig om och bita/nafsa handen och/eller sparka på den med utspärrade klor. Detta sker därför att en del katter hamnar i konflikt när smekandet blir för intensivt. Handlingen upplevs som både njutbar och hotfull samtidigt. Det är därför katten vänder sig om och anfaller. När den biter/nafsar till desarmeras den spänning som uppstått.
Katten griper ofta tag i armen och sparkar och klöser samtidigt som den verkar förvirrad och desorienterad. Som svar på t.ex. ett bett eller att bli klöst registrerar katten ägaren som kanske skriker till och drar undan handen. Katten sinne förändras till ett rovdjursbeteende under dessa ljud- och rörelsetillstånd. Katten klamrar sig därför fast vid handen och börjar på allvar borr in klor och tänder.
Vad ska man göra när detta sker då? Det bästa är att ”frysa” situationen. D.v.s vara helt stilla även om det känns jobbigt. När katten inte längre möter motstånd drar sig de vidgade pupillerna samman och käkarna slappnar av. Katten tillåter därefter ägaren att dra tillbaka handen vilket bör ske långsamt och försiktigt. Oftast hoppar sedan katten iväg i panik eller börjar tvätta sig frenetiskt.
Jag som genom åren tagit hand om många förvildade tamkatter som inte haft någon människokontakt under den viktiga socialiseringsperioden har märkt att det är skillnad på olika katters toleranströsklar för detta beteende. Mina katter som från början haft människontakt har en mycket högre tröskel än mina ”vildkatter” som dock numera är tama. Detta gäller speciellt kel på magen.
Man får lära sig hur länge man kan smeka sin katt innan den exploderar och man lär sig att sluta i tid. När man har lärt sig detta kan man gradvis och lugnt höja kattens toleranströskel genom att öka på kelstunden och avsluta den strax innan katten hugger till. Viktigt att tänka på är att aldrig hålla fast den utan tillåta den att fly undan.
Inlärd aggression
En del katter ligger i bakhåll och rusar fram och biter ägaren i benen. Oftast uppfattar ägaren detta som en begäran på uppmärksamhet, t.ex. att katten vill ha mat.
Som en reaktion på detta bakhåll ger man katten mat och tillfredställd med detta tror man att man funnit vad som orsakar beteendet. Men så händer det igen. Det kan vara så att händelsen upprepas allt oftare och katten lugnar ner sig så fort den fått något att äta. När ett sådant bakhåll, en sådan aggression ger ett gott resultat som mat så införlivar katten detta i sin beteenderepertoar. Det är det som kallas inlärd aggression. Det problematiska med detta är att katten blir allt aggressivare för att få det den vill ha.
Så vad gör man? Istället för att ge den mat och därmed blidka den så bör man använda en avskräckningstaktik. Det vill säga belöna inte ett aggressivt beteende. En avskräckningstaktik, ett obehagligt fenomen kan t.ex. vara en lätt dusch från en blomspruta med vatten. Du ska givetvis aldrig använda någon fysisk bestraffning.
Avledd (sidoriktad) aggression
När ens katt som vanligtvis är en vänlig och kärleksfull katt ger sig på sin ägare genom att bita och klösa, då känns det inte kul. Särskilt om man som ägare tycker att kattens angrepp är obefogat. Som ett exempel så händer det här ibland vid veterinärbesök, t.ex. vid vaccination. Ägaren brukar få hålla sin katt och så fort veterinären givit katten den nödvändiga injektionen och vänder sig bort så flyger katten på sin ägare med klor och tänder, eller gör det senare.
Katten gör faktiskt något som vi människor ofta gör, hugger mot den som står närmast. Det handlar alltså inte om att katten medvetet håller ägaren ansvarig för obehaget kring vaccinationen. Den avleder istället sin aggression mot ägaren som står närmast och det är detta som kallas avledd (sidoriktad) aggression.
Skräckaggression
En aggression kan frammanas av rädsla och tillgripas som försvar. En livrädd katt flyr oftast. Känner den sig trängd eller hindrad i att fly undan så kryper den antingen ihop och blir orörlig eller också angriper den fräsande och spottande med sina framtassar. Det är detta som kallas skräckaggression. Den skiljer sig från de andra beskrivna aggressionerna eftersom dels är den uppkomna situationen annorlunda och dels genom den försvarsställning som katten intar. Katten använder aggression för att slå ifrån sig en skrämmande företeelse.
Smärtaggression
Många äldre katter lider av stelhet, skador eller kronisk ledvärk vilket gör dom mindre toleranta vid hantering. Det kan t.ex. vara så att pälsvården blir smärtsam och obehaglig. Som svar på denna obehagliga hantering biter och kämpar katten emot. Det kallas smärtaggression. Det gäller att så fort som möjligt hitta orsaken till att ens katt uppför sig onormalt, detta för att försöka normalisera förhållandet. När man väl kommit underfund med vad en aggression beror på så finns det ofta något man kan göra som ägare bara man visar lite tålamod och ger det tid.
