Kattens status
Hur höjer vi kattens status? Idag finns det knappast något husdjur som har så lågt värde och status som vår vanliga huskatt (andra namn är bondkatt och blandraskatt)
Huskatten är inte vatten värd i mångas ögon trots sin trogna och skickliga tjänst som råttjägare och den villkorslösa kärlek som den delat med sig av i tusentals år. Idag kan du få en katt gratis eller för några ynka kronor. Och att lägga ner större summor pengar och ansträngning på dess underhåll är inte en självklarhet.
Huskatten nekas ofta veterinärvård, vaccineringar, försäkring, ID-märkning och näringsriktig mat. De kastreras inte heller utan tillåts föröka sig okontrollerat eftersom värdet de tilldelas är lägre än kostnaden för en kastrering. Många ungar avlivas, ofta med billiga och väldigt plågsamma metoder. Andra släpps ut på gatan åt sitt öde och förvildas om inte svälten, kölden och andra faror tar livet av katten först.
I Sverige idag beräknas det finnas hundratusentals hemlösa katter, många av dom är skygga och otämjda. De har en gång varit ett älskat husdjur som någon tröttnat på eller inte tagit ansvar för. Så länge kattens status är så låg som den är så kommer antalet hemlösa, vanvårdade och oönskade katter aldrig att sina. Det är upp till oss kattvänner att försöka öka förståelsen, kunskapen och respekten för dessa fantastiska och älskvärda djur.
Hur härligt vore det inte om alla kattägare ger sin katt den kärlek, respekt och behandling som den förtjänar och tar sitt ansvar fullt ut? Djurhemmen i Sverige är överfulla och privatpersoner lägger ner enorma mängder pengar, tid och energi för att hjälpa de drabbade djuren.
Många kattliv skulle vara bättre om man kastrerar, vaccinerar, försäkrar och ID-märker sin katt!
En kastrerad katt är en lugn och harmonisk katt.
I en perfekt värld föds inga oönskade kattungar. För att vi någon gång ska få uppleva denna värld måste alla börja kastrera sina katter som inte används i seriös avel. Både honkatter och hankatter ska kastreras. Fertila hankatter som går fria utomhus hinner bli far till ett stort antal kattungar på ett år. En fertil katthona kan få fler än två kullar om året, med fler än sex ungar i varje. Kan du hitta bra hem åt 8-12 katter varje år i 15 års tid? Kan du leva med vetskapen om att andra kattungars chans till ett hem minskas eftersom dina kattungar får dessa hem?
Välj bort att vara en del av problemet, du kan vara en del av lösningen!
Idag kastreras både honor och hanar. Hos honor plockas livmoder och äggstockar bort och hos hanarna tas pungkulorna bort. Honkatten slutar löpa och risken för livmoderinflammation försvinner. Sterilisering av katt är numera en förlegad metod som i princip aldrig används. Vid sterilisering kvarstår fortplantningsdriften men utan möjligheten att bli dräktig då äggledarna bara knipsas av. För kastrerade hanar minskas risken att de hamnar i revirslagsmål och/eller att de börjar markera inomhus med kiss eller bajs.
En kastrering av din hon eller hankatt innebär också att påfrestningen det innebär för en att katt vara fertil försvinner. Katten blir lugnare och mer harmonisk, oftast även keligare och mer benägen att ty sig till sin ägare och eventuella kattkompisar.
P-piller är ingen långsiktig lösning!
Långvarit bruk av p-piller skadar din katt då risken för livmoderinflammation och ljuvertumörer ökar markant. P-piller är heller inte helt säkert som preventivmetod och risken är att kattungarna föds missbildade.
Vanliga myter- dessa tar vi hål på!
En katt måste inte vara könsmogen för att kunna kastreras. En katt måste inte ha fått en kull kattungar innan den kastreras.
När bör katten kastreras?
Den rekommenderade åldern att kastera sin katt är från 6 månaders ålder. Inga men har påvisats av tidig kastration utan tvärtom minskar risken för framtida könshormonrelaterade sjukdomar. En katt kan bli könsmogen innan 6 månader så har din hona eller hane tillgång till en annan könsmogen katt av motsatt kön så kan de få ungar. För att ta något annat land som exempel så kan vi ta Danmark. Där är det inte ovanligt att katterna kastreras redan vid 3 månaders ålder.
Kattungar flyttar vid 12 veckors ålder
Tillhör du skaran som tror att en katt kan flytta innan 12 veckor?
Kanske är du van vid att katter får flytta innan 12 veckor, gärna vid 8 veckor precis som hundvalpar. Etologisk forskning idag visar dock att katter inte utvecklas på samma sätt som hundar och det bästa är att få stanna hos sin mamma tills de blivit 12 veckor. Sverak (www.sverak.se) som är Sveriges kattklubbars förbund har denna gyllene 12-veckorsregel och numera har många annonssidor som t.ex. Blocket även infört denna regel. Vad kan då bli fel med att låta en kattunge flytta för tidigt?
Är man van vid att ta emot eller låta en kattunge flytta innan 12 veckor så kanske man har svårt att på en gång varför. Kattungar är ofta redan vid 8 veckors ålder rumsrena, sociala och kan äta fast föda. MEN veckorna mellan 8 och 12 är väldigt viktiga för kattens fortsatta utveckling och mognad. Under dessa veckor lär sig katterna att "vara katt". De lär sig kommunicera med andra katter, de lär sig allmänt katthyfs (t.ex. att bett och klös gör ont).
En katt riskerar att drabbas av olika beteendestörningar om den flyttar för tidigt. Exempel på dessa störningar är att katten snuttar sönder saker eller att den snuttar på sin ägare eller sig själv. Kattungen riskerar också att få långvariga problem med sin mage. Om det vill sig riktigt illa så kan den utveckla kroniska tarmsjukdomar. Kattungen kan vara rumsren när du får hem den men utan de där sista veckorna hos sin mamma så kan kattungen utveckla ett beteende att kissa och/eller bajsa utanför lådan. Gärna på mjuka ställen som mattor, i sängar och liknande. (Under problemlösningsavsnittet får du råd hur du ska gå tillväga med detta beteende)
Och visst är katten värd att få en bra start i livet? Låt den stanna hos sin mamma de där sista veckorna.
Vaccinera din katt
Varför vaccinera sin katt?
Att vaccinera sin katt för att undvika kattsjukdomar som ofta är dödliga är viktigt både för inne- som utekatter. Utekatter därför att den träffar andra katter ute och innekatten för att du kan ta med smitta in med t.ex. skorna. För att kunna ställa ut din katt eller lämna din katt på kattpensionat så krävs vaccering.
Idag är det vanligast att man vaccinerar sin katt mot kattpest och kattsnuva. Men det går också att vaccinera mot rabies, leukos och hos vissa även FIP.
Kattpest
När katten drabbas av kattpest så är det ett parvovirus som angriper de vita blodkropparna. Kattens immunförsvar försvagas och katten dör ofta av sekundära infektioner. Symtomen är feber, slähet, diarré och kräkningar. Parvoviruset är mycket smittsamt och med hög dödlighet. Det sprids genom direktkontakt och genom urin och avföring. Viruset orsakar kattinfluensa som har symtom som nysningnar, hosta, dålig aptit, rinnande nos och ögon. Följdsjukdomen är lunginflammation.
Kattsnuva
Kattsnuva är precis som kattfest en allvarlig sjukdom. Här är symtomen rinnande ögon och nos, feber, sår på tunga och munslemhinna. Kattsnuvan som orsakas av ett calicivirus kan smitta både direkt och indirekt.
Kattleukos
Att vaccinera sin katt mott kattleukos innebär en 80%-ig säkerhet. Leukemiviruset angriper vita blodkroppar vilket leder till cancer. Symtomen på kattleukos är avmagring, feber och dålig allmänkondition.
FIP
En vaccination mot FIP håller på att utvecklas men finns ännu inte hos alla veterinärer. FIP som är en förkortning av Feline infektiös peritonit angriper främst yngre katter i buken men kan även drabba andra delar som njurar och hjärna. Symtomen på FIP är feber, avmagring, dålig aptip och blödningar. Om en katt kommit i kontakt med viruset så insjuknar den inom 6 månader. Om den inte insjuknar så är den antingen en frisk smittbärare eller så har den inget virus i kroppen.
ID- märkning
I Sverige har vi en lag som säger att katter måste hållas under uppsikt av sin ägare när de vistas utomhus. En katt som strövar ute kan av olika anledningar (se exempel under kapitel inne/utekatt) få problem och inte komma hem. En katt som inte är märkt på något sätt räknas som hemlös och kan bli avlivad eller omplacerad utan att ansträngningar görs för att finna ägaren. En märkning av din katt är viktig vare sig den är ute eller innekatt. En innekatt kan t.ex. rymma.
Du kan id-märka din katt på tre olika sätt.
1. Köp ett halsband och i halsbandet kan du fästa en bricka eller tub med en lapp med ditt namn och nummer. Så att den som hittar din katt kan nå dig. Det är viktigt att halsbandet har ett säkerhetsspänne som lossnar om din katt fastnar någonstans alternativt att halsbandet har en töjbar del som har samma syfte. Fördelen med att din katt får ett halsband är att man lätt ser att katten tillhör någon. Nackdelen är att katten kan tappa sitt halsband.
2. Att låta veterinären tatuera in en kod i kattens öra är även det ett exempel på en id-märkning. Veterinären utför id-märkningen och för 120 kr får du koden knuten till ett register där information om ägaren lätt kan kollas upp. Kostnaden är en engångskostnad för resten av kattens liv. Det är ett lätt att låta id-märka sin katt och det är ett synbart sätt. Nackdelen är att med tiden kan tatueringar bli otydliga och svårlästa.
3. Det tredje sättet att id-märka sin katt är att mikrochippa den. Det innebär att veterinären med hjälp av en kanyl skjuter in ett litet mikrochip under kattens nackskinn. Fördelen är att operationen är snabb och smärtfri och id-koden är varaktig och säker där den sitter. Nackdelen är att det inte genast syns om katten är id-märkt och man behöver en speciell läsare. Denna läsare hittar du vanligtvis hos veterinärer och hos polisen.
Försäkring
Veterinärvård är ofta dyrt och alla kattägare har inte möjlighet att lägga ut stora summor pengar på vård i ett akut skede. Därför är det viktigt att du försäkrar din katt. Att betala in en mindre summa varje månad till ett försäkringsbolag gör att du kan känna dig säkrare på att kunna erbjuda din fyrbenta vän den vård den behöver om den skadas eller blir sjuk.
