Webbkatten

Webbkattens syfte

Webbkatten skapades för att sprida kunskap om det fantastiska djuret katt och för att försöka höja kattens status genom att förespråka kastrering, vaccinering, försäkring och id-märkning av din katt.

Webbkatten kommer förhoppningsvis hjälpa dig och din katt i ert dagliga liv tillsammans och här får du information om hur du kan ta hand om din katt.

Du får väldigt gärna sätta ditt tassavtryck i gästboken. Feedback är alltit välkommet.




Webbkattens grundare

Webbkattens grundare Maria är en 26-årig kvinna som har 8 katter. Hennes största intresse är djur och eftersom hon har 8 katter så har det fallit sig naturligt att läsa mycket fakta i ämnet samt deltagit i och drivit egna kattdiskussionsforum och kattklubbar på Internet.

Att leva med 8 katter har lärt henne mycket och hon vill nu på sitt sätt dela med sig av denna kunskap och hoppas att hon kan inspirera andra kattägare att lära sig mer om sin katt och hur den kan skötas.

Alla bilder på katterna som visas i de olika avsnitten är copyright-skyddade. Det är Webbkattens grundare som fotograferat och vill dela med sig av ett urval av dessa för att illustrera olika ämnen som tas upp.

Webbkattens 8 katter breder gärna ut sig i sängen.
Ibland undrar matte och husse var dom ska få plats!




Webbkattens "pälsklingar"


Smulan

Det är jag som är Smulan. Jag är 16 år och still going strong. Mitt mjau är allas lag. Få har kommit undan helskinnande då de satt sig upp mot mig. Jag ser mig själv som en dam som älskar de enkla tingen i livet. Att få vara nära min familj och ägna dom mycket tid är viktigt för mig.

Jag tycker mycket om god mat av alla dess slag. Jag njuter även av små tupplurar i solen och promenader runt mina ägor. Jag är noga med att hålla koll på gården så att inga andra katter inkräktar. Dom får allt hitta sig egna husmänniskor att flytta in till. Nu på äldre dagar har jag lugnat ner mig men visst kan jag röja loss med en tygmus då och då. Men för det mesta ligger jag och slappar i sängen och njuter av att få vara pensionär.




Molly

Jag är en väldigt rar och försiktig tjej på 7 år som på mitt egna försynta sätt försöker ta plats. Jag har levt som förvildad tamkatt och är därför i grunden en skygg katt. Men jag kämpar hårt varje dag med att känna tillit för människor och från att för fem år sedan spendera hela min dag under sängen så spenderar jag den nu i sängen.

Jag söker aktivt upp Maria och Peter flera gånger om dagen för att få kel och mys. Bara senaste veckorna har jag lärt mig att våga hoppa upp i soffan bredvid dom och mysa. Man kan ställa min mage efter klockan har jag fått höra. Detta eftersom jag kommer punkligt klockan nio, fyra och tio varje dag och säger till att nu ska maten serveras.

Maria skrattar ofta när jag pratar med henne så jag antar att hon tycker jag är rolig. Hon påstår att jag inte kan mjaua ordentligt bara för att jag viskar lite hest... jag vill ju bara låta lite spännande men det verkar inte hon förstå.

Mjaaaau! Jag är en liten tös som heter Tilda och jag är 5 år. Även om jag är liten till växten och inte alls brås på min stora mamma Molly och stora lillasyster Trollet så har jag ett stort hjärta. I mitt hjärta ryms alla som vill få plats. Mitt största intresse är att bli kelad.

Vid sidan om det huvudintresset så älskar jag att gå på bio. Det finns så mycket bra filmer nuförtiden. Några som jag ger fem katter för är dessa: "6 hästar i en hage", "Stallet" och "Fåglar äter i trädgården". Varför Maria och Peter kallar bion för fönster det fattar jag inte men orka mjaua om vad det ska kallas. Något jag måste få nämna är mina specialkunskaper i att mjaua så att jag låter som en kuttrande duva. Det ni!

Mmm vilken tur du har haft nu som har kommit till MOI! Det är jag som är Legolas, charmören från Frönäs Gård. Det finns ingen som undkommer min karismatiska utstrålning. Jag skulle beskriva mig själv som den största livsnjutaren av dom alla. Tyvärr är jag beroende av gos. Det innebär att om jag inte blir upplyft i någons famn precis när jag vill så hoppar jag upp där själv.

Jag vill alltid vara i famnen och att bli runt kånkad på är ju störtmysigt. Jag är också en obotlig romantiker som älskar att pussas. Jag pussas ofta med Maria. Pussas undrar ni nu och ja, jag gnider min vackra svarta nos mot Marias nos. Sååå mysigt! Jag är faktiskt en väldigt snäll kille. Man får göra det mesta med mig. Tyvärr är jag ibland alltför snäll och det får jag äta upp. Bokstavligen. Orkar inte Trollet tvätta sig själv så gör jag det. Hon är långhårig så ni kan ju tänka er hårbollarna! By the way, jag är 6 år och är som ett fint vin, jag blir bara bättre och bättre med åren.

Lucifer

Jahopp då har ni kommit till mig nu då, kullbrorsa till Legolas. Om jag ska beskriva mig själv så är jag en kille ständigt med glimten i ögat men även med en djupare grubblande sida. Jag älskar bus och säger aldrig nej till att jaga möss, syskon eller annat skojsigt.

Ibland kallas jag Lucibus och det beskriver mig rätt bra. Dom andra påstår dock att jag är klumpig men det är inte sant. Det är bara så att jag är en spellevink och när jag hoppar från plats till plats så missar jag ibland med flit... bara för att få de andra att skratta. Sådeså. Jag tycker det är skönt att inte behövda hävda mig alltför mycket så när familjen sover så sitter jag gärna uppe själv med husmänniskorna. Jag är passionerad och älskar räkor och lugna hemmakvällar med Maria och Peter.

Wilma

Wilma, det är jag det. Jag är en pratglad tjej på 4 år som tycker om utsikter. Därför ligger jag ofta och spejar i vår trädkoja eller sitter på Marias axel. Hon klagar på att jag börjar bli för stor för att sitta på axeln men jag tror det är hon som är klen! Jag- för tung? Nädu jag är lika graciös och fin som en prinsessa och bör bli behandlad som det anstår en prinsessa. 

Peter har byggt en gångtunnel i taket bara för min skull så att jag ska kunna ligga ovanpå garderoben och spana. När jag ska få tänderna borstade så brukar jag klättra dit fort som sjutton så jag undslipper. Andra har inte lika stor tur.... som jag brukar skämta med Lucifer, hellre liten och rapp än stor och slapp. (Han brukar inte uppskatta det skämtet tyvärr) Grrr på er!

Mjau och morrhår! Vad roligt att ni besöker mig. Vill ni kela mig? Har ni något gott till mig? Jag är katten som aldrig säger nej till uppmärksamhet. Jag är katten som alltid hörs och syns mest av alla. Jag är katten som kan konsten att ta för mig av livets goda. Mitt motto (speciellt vad gäller godsaker) är: "Vad som är ditt är också mitt".
Jag skulle beskriva mig själv som en reko kille som platsar i de flesta sammanhang. Jag är yngsta killen i familjen så jag måste vara lite kaxig ibland så att dom inte tror att jag bara är en lillskit. Jag är tokkär i min husmänniska Maria. Dit hon går, dit går jag. Jag är en levnadsglad kille som trivs finfint med livet helt enkelt. Jag är med på det mesta som föreslås!

Jag heter Trollet och jag är en riktig lady i fluff-förpackning på 4 år. Ingen har så graciös gång som mig, ingen har så elegant fluffig svans som mig, ingen är helt enkelt så vacker som mig and y’all know it! Jag försöker alltid omge mig med lite mystik så att mina husmänniskor ständigt ska se det som en ära att de får kela mig eller njuta av mitt sällskap. Maria och Peter säger att jag smyger runt som en kuf men vad fattar dom!

Precis som min mamma Molly så kan jag vara ganska försiktig men jag har med tiden blivit mindre och mindre blyg så numera får man göra allt med mig utom att hålla fast mig som dom försöker göra ibland. Dom påstår att jag får tovor runt halsen som ska klippas bort men det vet jag inget om. Bäst att hålla sig undan då!

“Hundar har ägare, katter har tjänare”

Många kattägare upptäcker ganska snart att det inte alls är människan som tämjde katten utan den blev själv tam genom att komma in och anpassa sig till våra liv och i många fall ta över. Den moderna tamkatten är självständig med ett drag av vilddjur i sig. Men bara för att en katt lever sitt liv annorlunda mot andra husdjur som exempelvis hundar så medför inte denna självständighet att den är anpassad att leva på egen hand i dagens samhälle.

Tamkattens ursprung

Felis lunenis (martellis vildkatt) kan vara en avlägsen släkting till den tamkatt vi idag har i våra hem. Martelis vildkatt är idag en art som är utdöd men när den levde var den ungefär lika stor som dagens vildkatter. För cirka 600 000 till 900 000 år sedan kan den ha varit ursprunget till Felis silvestris. Felis silvestriskatten utmynnade i sig till tre olika kattyper beroende på vart i världen den levde. Den centraleuropeiska vildkatten/skogsvildkatten, den asiatiska ökenkatten och den afrikanska vildkatten. Den afrikanska vildkatten fanns i stora delar av Asien och Nordafrika och eftersom det är känt att katter i Mellanöstern blev tama är den afrikanska vildkatten nästan säkert förfadern till den moderna tamkatten.

Domesticeringen av katten

Domesticeringen av katten skedde under en lång period. Vetenskapen tror att vildkatter närmade sig människan när den övergick från jakt till spannmålsodling och slog sig ned i permanenta bosättningar. Spannmålsförråden drog till sig gnagare som blev föda för vildkatterna. Förmodligen utvecklades en relation mellan bönderna och vildkatterna på detta sätt då det för bönderna var bekvämt att vad de såg som ohyra togs om hand av katterna. Exakt när detta händelseförlopp började är okänt och dessa fakta bygger på arkeologiska fynd och kvarlevor från katter vilka visar ett nära samband med människan.

Det har hittats kvarlevor av katter som är daterade till 6700 f.Kr. från utgrävningar i Egypten men inget stöder att det skulle vara tamkatter utan det kan ha varit vildkatter. I Mostagedda, Egypten har man hittat kvarlevor av en man begravd med en katt och en gasell. Den gravplatsen är 7000 år gammal. Att anse detta vara ett bevis på att katten var tam, de tvistar de lärde om.

Något som är säkert dock är utgrävningar i Indusdalsgången i Asien som visar kvarlevor av katter som är daterade till 2000 f.Kr. Dessa kan mycket väl ha varit tama då målningar från samma period visar katter i situationer som antyder att de var tama. Från denna tid och framåt finns det gott om bevis på att katter var vanligt förekommande i egyptiska hem.

Katten blir tam

En del menar att det under domesticeringen måste ha skett en mutation av katten som minskade vildkattens medfödda aggression och som gjorde det möjligt att tämja den. Utgångspunkten för detta resonemang är att vildkatter inte ärver avsaknaden av aggression. Hos tamkatter ärver kattungarna sin moders tama beteende och därför bygger teorin på att någon slags genetisk förändring måste ha skett. En katt som föds tam tenderar att bli mer sällskaplig och beroende av andra katter och människor till skillnad från en vildkatt som efter brytningen med mamman börjar leva som en enstöring.

Kattens utbredning

Spridningen av tamkatten ökade i takt med att fler handelsvägar omkring Medelhavet och Asien ökade. Feniciska handelsmän hade på 900-talet f.Kr. med sig tamkatter till Italien. Därifrån spred den sig långsamt till resten av Europa. Och slumpmässigt eller avsiktligt blandade sig dessa gener med den europeiska vildkatten.

Katter anlände till England omkring 1000 f.Kr. samtidigt med tidigare vikingabyar. Bevis har hittats som visar att katterna var korthåriga. Längre österut utvecklades mer långhåriga varianter. En den menar att långhårsgenen kom från Felis manul från Centrala Asien medan andra menar att det är människan som gjorde ett urval av långhårsgenen.

Långhårsgenen spreds från Södra Ryssland till Pakistan, Turkiet och Iran. Långhåriga varianter kom till slit till Italien från Turkiet på 1500-talet. Det var även då som spanska handelsmän hade med sig manxkatten på sina resor från Fjärran Östern till Isle of Man.

De första kolonisatörerna tog med sig korthåriga katter när de emigrerade till den Nya världen och senare tog utvandrare med sig katter av olika slag till Australien och Nya Zeeland.

Resultatet är att tamkatten idag är utspridd över hela världen.

Webbkattens Molly, katten till höger, föddes i ett stall och hade ingen kontakt med människor den första tiden i hennes liv. När hon var cirka två år började hennes nuvarande ägare ta kontakt med henne. Då hon inte haft kontakt med människor tidigare var hon mycket skygg och gick först inte att nå. 50 meters avstånd minskades sakta men säkert med hjälp av stora mängder skinka och annat gott kombinerat med ett stort tålamod.

Ett år senare var hon tillräckligt tam för att kunna fångas in i en fälla. Hon hade dock hunnit få sin dotter Tilda som ni ser på bilden till vänster. Webbkattens Tilda var ca 5 månader när hon tillsammans med sin mamma fångades in. De var båda väldigt skygga katter som inte gick att klappa. Första tiden spenderade dom under sängen. Idag är dom dock tama och riktiga kelgrisar som tycker att dom äger sängen.

Här lär du dig det grundläggande kring hur kattkroppen är uppbyggd och fungerar.

Katter är ett fantastiskt djur och det är oslagbart att få ha en sådan nära i sitt umgänge. Katten är självständig och intelligent samtidigt som den är lojal som få. Man får igen den vård, omsorg och kärlek man satsar på sin katt, tusenfalt!

Katten är ett rovdjur och uteslutande en köttätare och jägare. Kattens huvud är utvecklat och anpassat för jakt. Ögonen fungerar bra i dåligt ljus, den har starka käkar, bra luktsinne och en bra hörsel.

Tänderna

Kattungar byter sina 28 mjölktänder vid 4-6 månaders ålder till vuxentänderna. En vuxen katt har 30 tänder där 16 finns i överkäken och 14 i underkäken. Eftersom tänderna främst används till att döda sitt byte med så finns  kattens kindtänder och rovtänder längre bak i käken där dom används för att skära upp bytet.

Ögonen

Kattens hornhinna, pupill och lins är större än människornas och är byggt för att ta vara på det ljus som finns även om det är väldigt lite ljus. Kattens synvinkel är bredare än människans eftersom kattens ögonlob är rundare och kortare än vår. Katten har en vävnad som förstärker ljuset i ögat. Denna vävnad är reflekterande och fungerar ungefär som en spegel. För att skydda kattens näthinna från starkt ljus så kan den forma sin pupill till en liten springa. En katt har svårare än människor att bedöma avstånd och det råder skilda meningar om hur stort färgseende en katt har.

Morrhår

En katts morrhår är känsliga och katten använder morrhåren för att snabbt kunna orientera sig i mörker.

Öron

Kattens hörsel är känslig och de hör bra vid höga frekvenser. En katt kan enkelt urskilja varifrån ett ljud hörs. Kattens hörsel är inte lika utvecklad i de lägre tonerna utan är anpassad för att katten lätt ska kunna uppfatta muspip och fågelkvitter.

Smak och lukt

Dofter och lukter spelar stor roll i kattens liv. Skämd mat avger kväverika gaser och kattens nos är känslig för kväve så man kan inte få en katt att äta mat som inte är färsk. Kattmynta är en doft som katter oftast reagerar starkt på och det är för att doften påminner katten om den doft honan avger i urinen när hon löper. Numera finns det olika former av kattmyntadroppar ute i dagligvaruhandeln som man kan droppa på leksaker, klösmöbler och liknande för att locka till sig katten. Det är helt ofarligt för katten men en katt bör inte ha kontakt med kattmynta innan den går ut eftersom den kan bli lite vimsig.

Har du sett din katt andas med halvöppen mun, nästan flämtande? Det kallas för ”Flehmande” och förekommer oftast vid sexuella dofter. En katt kan inte känna söt smak och attraheras oftast inte av kost som innehåller för mycket socker. Att katten har en sträv yta på sin tunga har inget med smakfunktionen att göra utan endast för att gör den dagliga tvätten enklare.

Balansen

Kattsvansen är viktig för katten då den används som motvikt i balansgång och när katten vänder i hög hastighet. Det är allmänt känt att en katt nästan alltid landar på tassarna. Det som möjliggör denna förmåga är att vid ett fall så sänder ögonen och balansorganen i innerörat uppgifter till hjärnan om vart huvudet befinner sig i förhållande till marken. När huvudet sedan ändrar position så påverkas vätskor och kristaller i balansorganen och mycket snabbt får hjärnan rätt signal. Den signalen gör att huvudet kommer rät ti förhållande till marken och sedan följer resten av kroppen huvudets position. D.v.s. katten landar på tassarna!

Könsmognad

Vid vilken ålder en katt blir könsmogen varierar från katt till katt. Oftast är det mellan 7-15 månader. Men katter kan även bli könsmogna redan vid ex. 3 månaders ålder eller senare än 15 månader.

Löptid

5-8 dagar. Löpet återkommer hos vissa katter hela året med 2-3 veckors mellanrum. Många katter löper endast 2-3 ggr/år och då framför allt på våren.

Dräktighetsperiod

Normalt 65 dygn men kan variera mellan 61 och 69 dygn

Kroppstemperatur

Kattens normala temperatur ligger på 38,0-39,0 grader mätt med en vanlig febertermometer i ändtarmen.

Puls

Normalt ca 110-130 slag/minut. Pulsen känns bäst på insidan av låret.

Andning

Normalt ca 20-30 andetag/min.

Att få hem en ny katt, ung som gammal innebär att du behöver vissa saker för att sköta om den på bästa sätt.

Exempel på detta är:

· Transportbur

· Kattlåda, ströspade och strö till lådan

· Kattmat och mat-vattenskålar

· Sovkorg eller liknande om du vill att katten ska sova på en speciell plats

· Klotång och klösbräda för klovård

· Borste/kam för pälsvård

· Leksaker och ev. kattmynta

· Hemapotek

· Tandborste och tandkräm

Transportbur

Det säkraste sättet för dig och din katt att åka bil eller med kommunala medel är att använda en transportbur. Du hittar dom på djuraffärer och stormarknader. Det finns speciella dynor du kan lägga in i transportburen men det kan också räcka med en filt eller handduk.

Kattlåda, ströspade och kattströ

Att ha en kattlåda och ett bra kattströ till sin katt är som ni säkert förstår A och O i skötseln av sin katt. Vilken slags låda du väljer och vilket slags strö du väljer är helt individuellt. Vissa nöjer sig med en vanlig låda, andra vill ha låda med tak och ev. svänglucka, någon vill ha extra höga kanter osv. Du bör tänka efter hur mycket skvätt från kattströet du är beredd på att ta hand om samt hur stor din katt är. Vissa lådor är större än andra.

Att välja kattströ kan vara knepigt och ibland får man prova sig fram. Du kan välja på klumpbildande och icke klumpbildande sand eller grus. Du kan också välja pappers eller träpellets. Kattlådor finner du på djuraffärer och stormarknader och kattströ kan du även finna i övriga dagligvaruhandeln.

Beroende på vilket slags strö du väljer så får du rengöra lådan på olika sätt. Det är viktigt att du har en s.k. ströspade. Med den lilla ströspaden kan du rensa lådan 1 till flera gånger per dag från bajs och kissklumpar. Detta möjliggör att du bara behöver byta hela lådan ett fåtal gånger i veckan (eller färre än så beroende på strö). En del katter tycker inte om starka rengöringsmedel så oftast räcker det med en rengöring med varmt vatten.

Kattmat och mat-vattenskålar

Vilken slags kattmat du bör ha får du tips om under kapitlet foderlära. Din katt bör ha en mat och minst en vattenskål. Helst i rostfritt material eller i keramik då plast lättare repas och det då skapas en grogrund för bakterier. Du bör diska skålarna regelbundet. Har du flera katter så kan flera skålar komma att krävas. Vattenskålen ska helst stå mer än 3 meter från maten då den ur kattens synpunkt ”förorenar” vattnet. Det ligger nämligen i katters natur att vandra långa sträckor för att få vatten.

Sovplats

Det är viktigt att du redan från början bestämmer dig för om katten ska få sova i sängen/soffan eller om det är förbjudet område. Om du inte vill sova med katten så kan du ge katten en egen sovplats eller en egen hörna. Huvudsaken är att sovplatsen är mjuk och den får gärna vara varm också. Ett exempel är att införskaffa en s.k. elementsäng som du hänger på elementet.

Klotång och klösbräda för klovård

Om du har en innekatt bör du införskaffa en klotång. Innekatter sliter oftast inte på sina klor lika mycket som en utekatt och bör därför få hjälp med att klippa ned dom. Vare sig du har en inne eller utekatt så är en klösbräda bra att införskaffa. Detta för att bespara dina möbler och väggar slitage. Eftersom katter lever mer i kubik än vad vi människor gör så är det en god idé att ta ett klös/klätterträd som går från golv till tak (i mån av plats). Antingen bygger du ett själv eller så köper du ett färdigt.

Webbkatten har byggt ett eget klös/klätterträd till katterna. Hyllplan och hus har klätts in i leopardtyg. Klöspelarna är inlindade i sisalfiber.



Klätterträdet har ett stort hus som är mysigt att sova i. Fönstergluggarna gör att Trollet kan spana ut på vad som händer utanför. 

 

Borste/kam för pälsvård

En del katter behöver ingen pälsvård alls utan kan sköta det själva medan andra katter behöver hjälp. T.ex. så behöver vissa långhåriga katter mer hjälp med att hålla pälsen fin och fri från tovor. Därför är det en god idé att köpa en borste och kam för pälsvård. En del katter behöver också bada med jämna mellanrum för att hålla pälsen fin. Pälsmedel för detta hittar du på djuraffären.

Leksaker+ ev. kattmynta

Många katter är lekfulla och ser hela världen som sin lekplats. Tips på leksaker som din katt kan tycka om är leksaksmöss, vippor av olika slag, bollar, tomma toarullar osv. Djuraffärerna brukar ha en stor hylla med tänkbara leksaker. Om katten tappar lusten inför någon leksak så kan du tända den lusten igen med hjälp av kattmynta. Kattmyntespray eller droppar hittar du på i dagligvaruhandeln och på djuraffärer. Kattmynta kan du använda även på klösbrädan då och då. Den bästa lekkamraten till din katt är oftast en annan katt.

Webbkattens Anakin tycker om vippor i olika former. 
 
 

Kattmynta eller catnip som det också kallas finns på djuraffärer och i dagligvaruhandeln i torkad, spray eller dropp-form. Det finns även kattmyntabuskar att plantera i rabatt eller kruka. Det brukar vara uppskattat av många katter.

Här blir Webbkattens Legolas trött, glad och nöjd av att ligga i rabatten och gnida sig mot kattmyntablomman till höger. På bild har blommorna ännu inte kommit upp då det ännu är tidig vår.





Hemapotek

Vissa saker kan vara bra att ha hemma när man har katt. Om du inte vill lägga ihop ett kit av viktiga saker själv så finns det att beställa via djuraffärer på Internet, köpa via djuraffären eller på apoteket. 
 

Tandborste och tandkräm

Ja du läste rätt. Att borsta tänderna på sin katt är väldigt bra för att förhindra uppkomsten av tandsten och förebygga tandsjukdomar som tandköttsinflammation, tandavlossning m.m. Katter är mästare på att dölja att de har ont och problem med tänderna är vanligare än vad man tror. Dålig andedräkt är ofta ett tecken på ohälsa i munnen.

Det är att föredra att vänja katten vid detta redan som kattunge men det går alldeles utmärkt att göra det när den är vuxen också. Det enklaste är att köpa en barntandborste då den är i rätt storlek. Tandkräm för katter hittar du på djuraffären. På apoteket finns även en tandkräm som en gång om dagen ges till katten. Denna tandkräm gör jobbet själv så du ska inte borsta med denna kräm.

Grunderna i foderlära och tips på hur du kan utfodra din katt

Då katten är ett rovdjur som äter mycket kött så ställer det givetvis speciella krav på utfodringen av våra katter. Som det är nu så finns det 3 former av utfodring som man kan välja bland eller kombinera mellan. Det finns torrfoder, blötfoder och BARF. Dessa sätt har precis som med mycket annat både för och nackdelar och åsikterna om de olika fodersorterna är många och går ofta isär. Du får bilda din egen uppfattning.

Det vi kan komma överens om är att katten bör få äta en väl sammansatt och balanserad kost. Över och underskott av olika ingredienser kan orsaka sjukdomar av olika slag. De näringskomponenter som en katt behöver i sin kost brukar man dela upp i sex olika partier. Dessa partier består av vatten, proteiner (äggviteämnen), essentiella fettsyror, kolhydrater, mineralämnen och vitaminer. Innan vi tar upp de olika fodersorterna och vad man bör tänka på så är det på sin plats att närmre gå in på de olika ämnen en katt behöver i sin kost.

Vatten

Vatten får katten i sig genom födan, genom att dricka och genom ämnesomsättningen. En katt behöver i genomsnitt en ½ dl vatten per kg kroppsvikt och dygn. Kattens ämnesomsättning producerar ca 10-13 g vatten per 100 kcal omsättbar energi.

Protein

Det protein som katten behöver finns mest i fisk, fågel och kött. Men det finns också en del vegetabilier som exempelvis soja. Proteinerna är viktiga för kattens muskler, hud och päls. Aminosyrorna som finns i protein är viktiga för katter.

Taurin är den viktigaste aminosyran och är livsviktig för katten och finns bara i kött. Katter kan inte tillverka eget taurin utan måste få det via födan. Därför kan en katt t.ex. inte leva på hundmat som inte innehåller taurin. Brist på taurin leder ofta till blindhet, hjärtproblem och sterilitet. En katt behöver mellan 27 och 30% protein i fodret.

Fett

Katter kan bara tillgodogöra sig animaliskt fett och det är inte bara en energikälla, det ökar också matens smaklighet. Fettinnehållet i maten bör bestå av 90-90% animaliskt fett. I fettet finns fettsyror som också är viktiga vid fortplantning och celluppbyggnaden. De livsviktga syrorna linolsyra och arakidonsyra som katten behöver finns bara i animaliskt fett.

Kolhydrater

Katter har inget större behov av kolhydrater. Kolhydrater rika på fibrer kan dock vara bra för att hålla kattens tarmar i trim.

Mineraler

Mineralämnen kan delas in i mineralämnen och spårämnen. Kalcium, Fosfor, Magnesium, Natrium, Kalium och Klor räknas in i gruppen av mineraler. Järn, Koppar, Zink, Jod, Magnesium och Selen räknas in i gruppen spårämnen. Magnesium i för höga halter kan ge uringrus och urinsten. Man ska se till att magnesiumhalten i ett foder inte överstiger 0,10% och inte under 0,06%.

För surt foder kan ge njurproblem samt tillväxtrubbningar och andra problem. Eftersom flera mineraler i kattfodret är beroende av varandra så är kraven på mineraler komplicerade. En brist kan t.ex. uppstå så att ett mineral hindrar att de andra mineralen tas upp av kroppen.

Vitaminer

Katten behöver vitaminer i sin kropp och precis som med mineraler så kan överskott eller underskott av dessa orsaka sjukdomar hos katten.

A- vitamin måste katten få genom födan eftersom katen inte kan omvandla betakarotin till A-vitamin som andra djur kan. A-vitamin är ett fettlösligt vitamin som kan lagras i kroppen och finns i äggula och fiskleverolja. Vid överskott urkalkas skelettet. Vid underskott kan dålig pälskvalité, reproduktionsstörning och dålig motståndskraft mot infektioner uppstå.

B-vitaminerna är till skillnad från A-vitaminerna vattenlösliga och kan därför inte lagras. B-vitaminerna främjar tillväxten och överskottet går ut via urinen. Lever innehåller t.ex. mycket B-vitamin. Niacin och Tiamin finns i B-vitamin och det är två vitaminer som katten behöver större mängder av.

En annan vattenlöslig vitamin är C-vitaminet som finns i maltprodukter och citrusfrukter. Denna vitamin kan katten till viss del producera själv och det måste alltså inte tillföras via maten. Brist på C-vitamin kan ge upphov till blödningar.

Förutom A-vitamin finns det D-vitamin som också är en fettlöslig vitamin. Vid underskott på denna vitamin uppträder deformering av skelettet och kvaliten på tänderna försämras. Vid överskott bildas kalkavlagringar.

E- vitamin är en annan fettlöslig vitamin. Underskott leder till minkad fertilitet och vitalitet.

Webbkattens Bianca blir här stödmatad då hon som yngst i en kull på sex livliga krabater behövde få lite extra näring i sig.

 

Hur ska du utfodra din katt?

En katt äter i vilt tillstånd mellan 12-20 gånger per dag. Som det inledningsvis nämndes så finns det olika sorters foder man kan ge sin katt. Man kan välja någon av alternativen eller blanda dom. Man kan t.ex. låta sin katt gå på torrfoder som helfoder dygnet runt, ge burkmat som godis då och då samt ge rått kött ett par gånger i veckan.

Det viktiga är att du satsar på ett kvalitetsfoder som kanske kostar lite mer, men som lönar sig i längden på grund av att det är mycket drygare. Det innehåller också rätt mängd animaliskt fett som är så viktigt för katter. Som ni förstår har kosten stor betydelse för en katts hälsa. En rätt utfodrad katt har större motståndskraft mot sjukdomar, pälsen glänser och den har friska tänder. Det är också vanligt att avföringen luktar mycket mindre om katten äter rätt kost.

Vare sig du köper torrfoder eller blötmat så bör du inte köpa de billigaste varianterna som finns på den vanliga mataffären. Märken som Hill’s, Royal Canin och Orijen finns på djuraffären. Hos veterinärerna finns Specific och det är dessa som Webbkatten rekommenderar i första hand men du avgör givetvis själv. Fler av dessa foder finns både i torrfoderformat såväl som blötmatsformat.

BARF

BARF står för biologiskt anpassad rå föda. Det betyder att katten ska få äta det som den är anpassad för att äta. Jag tror inte det behövs en närmre förklaring för hur bra BARF är för sin katt och att det egentligen är den ultimata fodersorten.

Tyvärr kan det vara väldigt svårt att göra hemlagad BARF och att räkna ut så att det blir rätt mängd av de beståndsdelar katten behöver i sin kost. Därför bör man vara ordentligt insatt och påläst för att göra hemlagad mat till sin katt. Man bör inte experimentera med sådan mat. Vissa djuraffärer har färdiga BARF-produkter men priset är oftast högt.

Blötfoder

Blötfoder finns i burkar och i portionspåsar och består oftast av olika slags köttbitar i gelé, sås eller vatten. Fördelen med blötfoder är att varje burk brukar bestå av ca 80% vatten så katten får i sig den mängd vatten som behövs. Nackdelen med blötfoder är att katten inte får det tuggmotstånd som är så bra för dess tänder vilka är utvecklade för att hantera rått kött. Blötfoder finns i många olika sorter och det är enkelt att variera din katts dagliga måltider.

Torrfoder

Det finns många sorters torrfoder ute på den svenska marknaden idag precis som. En del är bättre än andra. Du får läsa innehållsförteckning och skapa dig en uppfattning. Royal Canin och Hill’s är två välrekommenderade märken. Dessa märken har även olika sorters torrfoder som är ”skräddarsydda” för din katts behov vare sig det handlar om att den har känslig mage, problem med njurarna, den är långhårig, den är innekatt, den är utekatt, kattunge, gammal osv. En annan torrfodersort som nu har kommit ut på svenska marknaden är Orijen. Till skillnad från många andra torrfodersorter så innehåller Orijen inget spannmål vilket är bra då katter inte tillgodogör sig spannmål. Ändå är det en stor ingrediens i många torrfoder.. Du kan också köpa mat av märket Specific som finns hos veterinären, även det fodret är skräddarsytt på olika sätt.

Nackdelen med torrfoder förutom innehållet av spannmål är att katten behöver mycket vatten och dricker inte alltid tillräckligt mycket vatten i samband med torrfodret. Det är dock en fördel att ge sin katt ett bra torrfoder eftersom fodret främjar din katts tänder och ger tänderna dess välbehövliga motion. Ett högkvalitativt foder kan med fördel ges till sin katt som ett helfoder utan att något annat foder behövs. Friskies t.ex. innehåller också mycket salt vilket påverkar din katts njurar negativt.

Du kommer säkert märka att det luktar mindre i kattlådan om du ger din katt torrfoder. Torrfoder är billigare i längden jämfört med blötfoder och man kan ofta köpa torrfoder i stora säckar på en gång som räcker väldigt länge.

 Att tänka på

Det har poängterats att vatten är viktigt för katten. Därför ska katter alltid ha tillgång till vatten oavsett vilken fodersort du väljer åt din katt.

För att få katten att dricka sin dagsdos av vatten bör man inte ha matskålen och vattenskålen för nära varandra. Ställ dom minst 80 cm ifrån varandra men helst mer 3 meter ifrån varandra. Det ligger i kattens natur att inte äta och dricka på samma ställe. Ett annat tips för att få katten att dricka mer är att köpa en vattenfontän som håller vattnet fräscht.

Alla katter som inte diar är laktosintoleranta och kan inte tillgodogöra sig mjölksocker. Därför ska man inte ge mjölk till katter. Om man ändå vill ge sin katt mjölk så finns det laktosfria alternativ både vid kattmatshyllorna och vid människornas kyldisk. Laktosen kan orsaka diarré och att katten mår dåligt.

Om du av någon anledning vill byta till ett annat fodermärke ta det då successivt för att inte chockera magen. Blanda i lite av det nya fodret i det gamla, och öka mängden av det nya fodret för varje gång. Efter en vecka har katten på ett skonsamt sätt gått över från ett foder till ett annat.

 
Rätt foder är viktigt både för stora och små katter.

Din katt kan prata med dig på många olika sätt. Här tas de vanligaste beteenden hos katt upp och förhoppningsvis kan du lära dig att tyda din katt och vad den vill.

Katter som stirrar

Att stirra innebär för katten en aggressiv handling. En katt som stirrar är säker på sig själv och rivaliserande katter kan lösa en konflikt genom att stirra ut varandra. Därför är en människa som stirrar ett hot i kattens ögon. Därför ska du inte stirra på katter. Istället ska du se på en katt med halvslutna ögon och blinka då och då för detta får katten att känna sig lugn och avslappnad. Om du t.ex. är rädd för katter eller inte tycker om dom och inte vill ha närmre kontakt så kan du stirra på den så får du vara ifred. Om du istället skulle nonchalera katten så skulle katten bli nyfiken och försöka ta kontakt.

Katter som rynkar på nosen och andas med öppen mun

Någon gång kanske du har sett att en katt rynkar på nosen, vädrar och andas in med öppen mun. Detta kallas att flema och innebär att katten avnjuter en ovanlig doft. Man kan nästan tycka att katten ser ut att vara som i trans och stirrar stint framför sig. När katten flemar så använder sig katten av ett lukt och smakorgan som kallas det Jacobsonska organet. Detta organ sitter i muntaket och är ca 1 cm långt. I muntaket öppnar sig ett litet rör mot munhållan alldeles bakom de övre huggtänderna. Det är detta organ som hjälper katten att läsa av doftnyheterna i sitt revir och är orsaken till att katten är känslig för luftburna kemiska föreningar.

Katter som klapprar med tänderna

En katt kan klappra med sina tänder om den t.ex. ser ett jaktbyte av något slag. Detta beteende kallas tomgångshandling och hörs oftast hos katter som inte jagar. Ljudet härrör till när katten utför det dödande bettet mot bytet mellan sina tänder. Den sätter sina huggtänder i nacken på bytet och genom en vibrerande käkrörelse borrar den ner tänderna mellan halskotorna på bytet och hörs när katten utför det dödande bettet.

Katter som rullar över på rygg

En katt som rullar över på rygg när den ser sin ägare vill erbjuda en passiv vänskaplig relation för att stärka familjebanden. Genom att visa sin mage visar den sin tillit. Vissa katter kan dock tycka att en kontakt med magregionen är obehaglig men långt ifrån alla tycker så. Det beror på vilken relation den har till sin ägare. Hela beteendet handlar egentligen om att ägarens smekningar över pälsen ger katten samma känsla som när den var liten och slickades av sin mamma.

Katter som rusar runt som en ”galning”

Ibland kan ens katt, utan synlig anledning, börja rusa runt som en galning i hemmet. Det handlar om en katt som hålls inomhus och får mat och omvårdnad utan att behöva anstränga sig får ett ryck och frigör den energi som stängs in och efter detta ryck så känner sig katten mer avslappnad och lugn.

Katter som spinner

Det finns många teorier om hur kattens spinnande går till. En förklaring är att katten använder sina stämband som den sätter i vibration med hjälp av struphuvudets muskler. En annan teori är att spinnandet uppstår vibration i en elastisk sena som förenar nyckelbenet med strupen. De vilda katterna spinner endast vid utandning medan våra tama katter har ett tvåvägsspinn och kan spinna även vid inandning. I övrigt spinner tamkatter med samma frekvens. De spinner 25 svängningar per sekund oavsettålder, kön och ras.

Det finns olika anledningar till att en katt spinner. Den mest kända är den när katten är nöjd med tillvaron. Det kan också vara en kommunikation mellan en kattmamma och hennes ungar. Men spinnandet kan också börja när en katt är rädd, döende eller håller på att föda. Spinnandet har då en lugnande effekt för katten.

Katter som trampar i ägarens knä/mot ett täcke eller liknande

När kattungen diade sin mamma så kunde ungen stimulera mjölktillflödet genom att trampa på mammans bröst. När ägaren verkar avslappnad så ger detta en signal till katten att jag är din mamma som ligger ner och är redo att mata dig. Beteendet är alltså ett inlärt beteende från kattungestadiet.

Den sovande katten

Katter sover i genomsnitt gärna mellan 16-18 timmar per dygn. Sömnen delas upp i tre olika typer. Den korta tuppluren, en ytlig sömn och en djur drömsömn. Under drömsömnen rycker det i tassar och morrhår och katten uppvisar REM precis som människor. När katten sover så växlar den mellan de olika drömstadierna. Den ytliga sömnen varar i ungefär en halvtimme och drömsömnen som är kortare varar inte mer än sex-sju minuter.

Kattens jamande

En katt kan jama på många olika sätt och var och en katt har sitt eget register. Vissa har bredare och mer högljudda register än andra som kanske bara viskar fram. Många katter lär sig att jama på olika sätt för att få som de vill vare sig det handlar om uppmärksamhet, få mer mat, gå ut och liknande. Gamla katter kan börja jama och ofta under nattetid. Detta beror oftast på att de blir oroliga och känner sig ensamma i tystnaden och mörkret.

Kattens putsande av sin päls

Katter är renliga djur och lägger ner mycket tid på att putsa sina pälsar. Att putsa sin päls handlar dock inte enbart om att hålla sig ren från damma, hudavlagringar m.m. utan genom intensiva slickningar stimulerar den även sina hudkörtlar. Sekretet från hudkörtlarna håller pälsen vattentät och ger den ett lager som isolerar mot kyla.

En katt som helt plöstligt börjar slicka sig intensivt gör det för att den av någon anledning känner sig upphetsad eller frustrerad. Den slickar sig då för att avleda en konflikt eller lugna ned sig och själva beteendet kallas överslagshandling. Efter närkontakt med katten genom lek och kel så vill katten ofta slicka sin päls dels för att lägga den tillrätta men också för att känna in den doft vi givit katten. Katten vill genom slickande återfå sin egen lukt.

I kattens liv är dofter och lukter viktigt. Katter har ett utmärkt luktsinne och när katten stryker sig mot ägaren eller mot t.ex. soffan så doftmarkerar katten. Detta gör att att katten känner sig mer trygg med människan. Dessa doftkörtlar som katten använder sitter bland annat i panna, mungapet och vid svansroten. Du kanske har märkt att din katt tvättar sig efter att ha gnidit sig mot dig. Det innebär att den smakar av oss genom sin tunga och känner av läget. Att en katt slutar tvätta sig betyder att något är fel.

Katter som skjuter rygg och får stela ben

När en katt skjuter rygg, då varnar den sin omgivning. Katten skjuter rygg när den blir rädd. Den gör det för att göra sig så stor som möjligt och för att övertyga hotet (t.ex. en hund) om att den är en fullvärdig motståndare. Ofta får katten väldigt stela ben i samband med detta och de stela benen i samband med krökt rygg visar på kattens känslor som är stark vrede över hotet men också stark rädsla.

 En katt kan prata med sina öron

En katt katt uppfatta ljud på en frekvens upp till 60 kHz. Katten kan  med sina öron ge 5 olika signaler. Avspändhet, vaksamhet, upphetsning, aggressivitet och försvarstillstånd.

Om katten känner sig avpänd så pekar öronen framåt eller lätt utåt. Om katten är vaksam så är öronen helt lyftade och öronuppningarna riktade rakt fram. Om katten är upphetsad rycker det i öronen. En aggressiv katt vrider öronen bakåt. En katt som är beredd att anfalla vrider öronen så att öronbaksidorna blir sunliga framifrån och detta är en väldigt hotande öronsignal. En katt som är inriktad på att försvara sig själv lägger öronen så att dom blir helt tillplattade.

Om ögonens pupiller är vidgade samtidigt som någon av dessa öronställningar så är det ett tecken på rädsla.

En katt kan prata genom svansen

Om svansen är något svängd nedåt, sen svängd upp igen i toppen:
Katten är avslappnad och väl till mods. 

Om svansen är något höjd och mjukt svängd:
Katten börjar bli intresserad av något. 

Om svansen står upp, men toppen lutar över, antingen fram eller bak:
Katten är mycket intresserad och vänskaplig.

Om svansen står rakt upp, toppen också:
Katten visar en vänskaplig, glädjefull hälsning. 

Om svansen är upprest i hela sin längd, eller toppen darrar lite:
Katten visar tillgivenhet.

Om svansen är stilla, men det rycker i toppen då och då:
Katten är något irriterad och fundersam. 

Om svansen är stilla, men det rycker intensivt i toppen:
Katten är mycket irriterad.

Om svansen svänger häftigt från sida till sida:
Katten är arg.

Om svansen är rakt upp med rest borst:
Katten visar aggression (mot en annan katt). 

Om svansen är böjd med rest borst:
Katten kanske anfaller om den blir mer provocerad. 

Om svansen sänks och borsten går ned:
Katten är rädd.

Om svansen är upprest och stor:
Katten leker antagligen glatt omkring.

Om svansen är fullt sänkt, kanske stoppad mellan bakbenen:
Katten visar nederlag eller underkastelse (mot en annan katt).

Om svansen lutas åt ena hållet, och katten är krökt eller med upplyft bak:
Honkatten är redo att para sig.

Upplever du att något har förändrats eller är onormalt med din katt och att du inte har någon förklaring till detta är det klokt att låta katten bli undersökt av din veterinär.

Hur snabbt detta behöver ske beror på kattens allmäntillstånd, samt om katten har ihållande blödning eller ansträngd andning. Skulle så vara fallet behöver veterinär kontaktas omgående. I annat fall är det oftast möjligt och fördelaktigt att hålla katten under observation och kontakta din veterinär så fort som möjligt, förutsatt att det du iakttagit ej ytterligare försämrats.

Innan du ringer till veterinär kan det vara bra att tänka igenom följande punkter:

· kattens ras, ålder och kön

· kroppstemperatur

· allmänna beteende

· andning, hosta

· päls

· aptit, törst

· kräkningar

· avföring:  normal, lös, hård, blodig, har katten svårt att bajsa?

· urin:  normal, blodig, kissar ofta, har svårt att kissa?

· tandstatus

· dålig lukt eller flytning munhåla, öron, könsöppning?

· ögon

· analområde

· eventuell medicinering

När du besöker veterinär är det lämpligt att transportera katten i en bur så att den inte kan rymma och så att den sitter säkert under färdens gång.

Här följer några vanliga, akuta sjukdomstillstånd som du bör känna till.

Urinstopp/urinsten

Några procent av alla han- och honkatter har benägenhet att utveckla urinsten. Lågt vätskeintag och ett högt magnesiuminnehåll i fodret bidrar sedan till bildandet av kristaller i urinblåsan. Honkatten, som har ett bredare urinrör än hankatten, klarar att kissa ut dessa kristaller utan att de fastnar. Hos hankatten, som har ett urinrör som blir smalare mot penis, kilas ofta dessa kristaller fast och orsakar urinstopp. Katten blir då orolig, springer ofta på lådan och försöker kissa utan något större resultat. Ofta kommer ingenting, ibland några få droppar. Detta är ett mycket akut, allvarligt och plågsamt tillstånd som blir livshotande om inte katten får adekvat vård. Kontakta därför alltid veterinär omgående om du misstänker att din katt lider av urinstopp!

Webbkattens Lucifer är nedsövd och magen har blivit rakad för att man med ultraljud ska kunna se hur mycket urinsten som finns och så att urinstoppet inte har skadat njurarna. Efter detta äter Lucifer urinstensfoder från veterinären för att förhindra att ytterligare urinstopp uppkommer.


 

Förgiftning

Vid misstanke om förgiftning ring veterinär. Om giftet är ett läkemedel kan även läkemedelsupplysningen ringas dygnet runt på tel 020-66 77 66.

Trafikskador och fall från hög höjd

Bör undersökas av veterinär. Då allmäntillståndet är påverkat bör detta ske omgående. Även om inga yttre skador syns så kan det finnas inre skador.

Bitskador, sårskador

Ihållande blödning och större hudskada måste åtgärdas omgående. Lägg vid behov ett tryckförband och kontakta sedan veterinär. Mindre skador bör tvättas rena och vid behov bandageras. Veterinärbesök kan i allmänhet vänta tills påföljande dag (om skadan inträffar sen kväll/natt). I sådant fall bör halskrage användas så att katten ej själv genom slickande och bitande förvärrar skadan. Kontakta veterinär i de fall du är osäker.

Webbkattens Wilma bär halskrage under några dagar. Dock inte på grund av bit/sårskada utan för att hon efter kastrering inte kunde låta bli att slicka på operationssåret som behövde läka ifred.

 

Ögonskador

När ögat skadats av yttre våld som t ex rivsår, bitsår, sticksår och skada på hornhinnan misstänks, bör det undersökas snarast. Jämför det skadade ögat/hornhinnan med den friska sidan. Djupare sår ses oftast som en grå konturstörning i den normalt släta och blanka hornhinnan. Ytliga sår kan vara svåra att se utan diagnostisk färgning. Därför bör alltid en ögonskada undersökas av veterinär, om inte omedelbart så senast påföljande dag så tillvida förbättring dessförinnan inte inträffat.

Hältor, benbrott

Kan oftast vänta över natten till nästa dag om huden är hel. OBS! Om en led är varm och svullen bör dock veterinär kontaktas omgående, då en ledinfektion kan misstänkas. Skulle allmäntillståndet vara nedsatt och/eller katten ha mycket ont bör även i sådant fall veterinär kontaktas omgående. På skador nedan armbåge och knä kan ett stödförband anläggas i väntan på veterinärundersökning. OBS! Var uppmärksam på att ej lägga ett stödförband för hårt. Blodcirkulationen kan i så fall försämras till benet, vilket kan leda till allvarlig vävnadsskada.

Ormbett 

Vid ormbett skriker oftast katten till och gnyr en stund. Det bitna området svullnar kraftigt under någon timme. Undvik att katten rör sig i onödan, giftet sprids då lättare. Bär om möjligt katten efter ett ormbett. Om du har cortison utskrivet ge detta enligt tidigare anvisning. Kontakta sedan veterinär. Veterinärbesök rekommenderas eftersom ormbett kan ge hjärt-, njur- och leverskador.

Insektsbett/getingstick

Är oftast ofarligt för katt. Vid många bett eller stört allmäntillstånd kontakta veterinär. Katten får i vanliga fall ej svullnad i andningsvägarna. Skulle dock ett getingstick ta i munnen eller tungan kan detta inträffa. Kontakta i sådant fall veterinär omgående. Har du cortison hemma kan du ge detta som vid ormbett, en engångsdos på 2 mg/kg.

Kräkning och/eller diarré

Om allmäntillståndet är ostört och katten får behålla vätska kan man prova med svält i 24 timmar. Ge sedan kokt fisk (torsk eller sej) och lös potatismos i små portioner 3-4 ggr/dag i 2-3 dagar för att sedan successivt återgå till normal kost under 2-3 dagar. Om misstanke finns att katten svalt ett främmande föremål bör veterinär kontaktas omgående. Likaså om kräkningarna och/eller diarrén är ihållande och svält/diet inte ger någon förbättring. Vid stört allmäntillstånd kontakta alltid veterinär.

Kattpest och kattsnuva

Kattpest (felint parvovirus) orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Katterna smittas genom att de får i sig viruset genom munnen. Sjuka katter utsöndrar viruset i sin avföring, saliv, kräkningar och urin. Då viruset är mycket motståndskraftigt kan det finnas kvar i miljön väldigt lång tid utan att förstöras. Även innekatter kan smittas då husse eller matte kan föra med sig viruset hem på t ex sina skor.

Katterna drabbas hårdast av sjukdomen då de är unga men alla individer kan bli sjuka. De främsta symtomen är hög feber, slöhet och ovilja att äta eller dricka. De flesta katter får intensiva kräkningar och ofta även diarré. Detta leder till att de snabbt blir uttorkade. Då sjukdomen orsakas av ett virus finns ingen direkt behandling utan behandlingen går ut på att minska uttorkning med dropp och att skydda mot sekundära infektioner. Risken för dödsfall varierar mellan 25 och 75%.

Unga ovaccinerade katter kan drabbas av en Perakut form av sjukdomen. De får då snabbt ett kraftigt nedsatt allmäntillstånd, låg kroppstemperatur och kan dö inom ½-1 dygn. Vuxna katter kan smittas av sjukdomen utan att uppvisa några symtom på sjukdom. De kan ha en mild feber och bara en lätt förändring av blodbilden. Även om man inte ser några direkta symtom så kan dessa katter smittas så länge de går omkring med infektionen i kroppen. Om katten överlever sjukdomen får de sedan en livslång immunitet mot sjukdomen. 

Enda sättet att skydda sin katt mot parvovirus infektion är att vaccinera den enligt de rekommendationer som finns. För närvarande innebär det en grundvaccinering som omfattar en vaccination vid 8-12 v ålder, ytterligare en vaccination 3-4 veckor efter den första injektionen, samt vid ca 1 års ålder.
För att bibehålla ett fullgott skydd rekommenderas att man upprepar vaccinationen vart annat år.

Kattsnuva. Kattens herpesvirus (FHV)/ Kattens rhinotracheitvirus (FRV)  finns spritt bland kattdjur över hela världen. Virus drabbar katter i alla åldrar och kan orsaka bl.a. keratokonjunktivit, rhinit/tracheit och ibland abort. Infektionen är oftast inte dödlig, men gamla och kattungar får det allvarligaste symtomen och där kan infektionen ibland leda till dödsfall. Dödligheten är högst när katter hålls i grupp.

Inkubationstiden är 2-17 dagar och katten är smittförande omkring 2 veckor. Virus överförs ffa. via direktkontakt, genom saliv, tårar och nässekret. Vaccinerade katter liksom de katter som har maternella antikroppar, och som exponeras för virus, kan infekteras med FHV och bli kroniska smittbärare.Troligen blir 80-100% av de katter som träffar på smittämnet symptomfria smittbärare. Viruset kan aktiveras 7-10 dagar efter en stressituation
och sprids under cirka en vecka.

Grundvaccination: Från 8-12 veckors ålder ges två doser med 3-4 veckors intervall.
Därefter en vaccination årligen. Katten bör ej utsättas för smitta under de närmaste sju dagarna efter den andra vaccinationen.

Maskinfektion

Hur blir min katt smittad?

Rundmaskar smittar från en katt till en annan via ägg eller larver i kattens avföring. Ägg kan under gynnsamma omständigheter finnas kvar i marken under flera år. Kattungar infekteras ofta under digivningsperioden - då smittan sker genom kattmammans mjölk. Vissa rundmaskar, hakmaskar, har larver som i undantagsfall även kan smitta genom att tränga igenom huden. Både rund och bandmaskar smittar lätt via bytesdjur. Möss kan till exempel vara bärare av rundmasklarver, samt är ofta mellanvärd för bandmask.

Inälvsmask är vanligt förekommande hos katt. Det är ytterst ovanligt att en katt aldrig under sin livstid besväras av mask. De kliniska symtomen på att djuret är infekterat kan variera beroende på kattens allmänna hälsostatus samt på hur stor maskmängden är. Symtomen kan ofta vara lindriga.

Symtom

Huvudsakliga symtom är livlös och tråkig päls, viktminskning och allmänt dålig kondition. Det händer även att katter kräks och har diarré i samband med inälvsmask. Ibland syns tredje ögonlocket/blinkhinnan på båda ögonen.

Vilka sorters mask finns det?

Det finns två typer av mask som kan infektera katter: rundmaskar och bandmaskar.
Askarider, de vanligaste rundmaskarna hos katt, ser ut som tunna spagetti med en längd av upp till 10 cm. Har katten gott om rundmask kan detta leda till diarré, kräkningar och dåligt allmän- tillstånd. Kattungar får ofta mycket mask vilket kan leda till en stor, rund mage och dålig tillväxt. Bandmask hos katt avslöjar sig ofta i platta, vita, risgrynsstora segment som hittas i pälsen runt ändtarmen. Det finns flera olika typer av bandmask varav Taenia är den i vårt land vanligast förekommande. Utmärkande för samtliga bandmaskar är att de alltid har en mellanvärd, dvs masken behöver för sin utveckling passera ett annat djur.

Var hittar jag avmaskningsmedel?

Avmaskningsmedel finns på Apoteket, ofta får man säga till apotekspersonalen. En del apotek har medlen bakom disk. De finns i tablettform, pastaform och flytande form samt i kutan form.

Småkryp och andra sjukdomar

Mer om loppor, fästingar, öronskabb och andra småkryp eller sjukdomar din katt kan drabbas av kan du få information om via webbkattens länkskafferi.

Hur höjer vi kattens status? Idag finns det knappast något husdjur som har så lågt värde och status som vår vanliga huskatt (andra namn är bondkatt och blandraskatt)

Huskatten är inte vatten värd i mångas ögon trots sin trogna och skickliga tjänst som råttjägare och den villkorslösa kärlek som den delat med sig av i tusentals år. Idag kan du få en katt gratis eller för några ynka kronor. Och att lägga ner större summor pengar och ansträngning på dess underhåll är inte en självklarhet.

Huskatten nekas ofta veterinärvård, vaccineringar, försäkring, ID-märkning och näringsriktig mat. De kastreras inte heller utan tillåts föröka sig okontrollerat eftersom värdet de tilldelas är lägre än kostnaden för en kastrering. Många ungar avlivas, ofta med billiga och väldigt plågsamma metoder. Andra släpps ut på gatan åt sitt öde och förvildas om inte svälten, kölden och andra faror tar livet av katten först.

I Sverige idag beräknas det finnas hundratusentals hemlösa katter, många av dom är skygga och otämjda. De har en gång varit ett älskat husdjur som någon tröttnat på eller inte tagit ansvar för. Så länge kattens status är så låg som den är så kommer antalet hemlösa, vanvårdade och oönskade katter aldrig att sina. Det är upp till oss kattvänner att försöka öka förståelsen, kunskapen och respekten för dessa fantastiska och älskvärda djur.

Hur härligt vore det inte om alla kattägare ger sin katt den kärlek, respekt och behandling som den förtjänar och tar sitt ansvar fullt ut? Djurhemmen i Sverige är överfulla och privatpersoner lägger ner enorma mängder pengar, tid och energi för att hjälpa de drabbade djuren.

Många kattliv skulle vara bättre om man kastrerar, vaccinerar, försäkrar och ID-märker sin katt!

En kastrerad katt är en lugn och harmonisk katt.

I en perfekt värld föds inga oönskade kattungar. För att vi någon gång ska få uppleva denna värld måste alla börja kastrera sina katter som inte används i seriös avel. Både honkatter och hankatter ska kastreras. Fertila hankatter som går fria utomhus hinner bli far till ett stort antal kattungar på ett år. En fertil katthona kan få fler än två kullar om året, med fler än sex ungar i varje. Kan du hitta bra hem åt 8-12 katter varje år i 15 års tid? Kan du leva med vetskapen om att andra kattungars chans till ett hem minskas eftersom dina kattungar får dessa hem?

Välj bort att vara en del av problemet, du kan vara en del av lösningen!

Idag kastreras både honor och hanar. Hos honor plockas livmoder och äggstockar bort och hos hanarna tas pungkulorna bort. Honkatten slutar löpa och risken för livmoderinflammation försvinner. Sterilisering av katt är numera en förlegad metod som i princip aldrig används. Vid sterilisering kvarstår fortplantningsdriften men utan möjligheten att bli dräktig då äggledarna bara knipsas av. För kastrerade hanar minskas risken att de hamnar i revirslagsmål och/eller att de börjar markera inomhus med kiss eller bajs.

En kastrering av din hon eller hankatt innebär också att påfrestningen det innebär för en att katt vara fertil försvinner. Katten blir lugnare och mer harmonisk, oftast även keligare och mer benägen att ty sig till sin ägare och eventuella kattkompisar.

P-piller är ingen långsiktig lösning!

Långvarit bruk av p-piller skadar din katt då risken för livmoderinflammation och ljuvertumörer ökar markant. P-piller är heller inte helt säkert som preventivmetod och risken är att kattungarna föds missbildade.

Vanliga myter- dessa tar vi hål på!

En katt måste inte vara könsmogen för att kunna kastreras. En katt måste inte ha fått en kull kattungar innan den kastreras.

När bör katten kastreras?

Den rekommenderade åldern att kastera sin katt är från 6 månaders ålder. Inga men har påvisats av tidig kastration utan tvärtom minskar risken för framtida könshormonrelaterade sjukdomar. En katt kan bli könsmogen innan 6 månader så har din hona eller hane tillgång till en annan könsmogen katt av motsatt kön så kan de få ungar. För att ta något annat land som exempel så kan vi ta Danmark. Där är det inte ovanligt att katterna kastreras redan vid 3 månaders ålder.

Kattungar flyttar vid 12 veckors ålder

Tillhör du skaran som tror att en katt kan flytta innan 12 veckor?

Kanske är du van vid att katter får flytta innan 12 veckor, gärna vid 8 veckor precis som hundvalpar. Etologisk forskning idag visar dock att katter inte utvecklas på samma sätt som hundar och det bästa är att få stanna hos sin mamma tills de blivit 12 veckor. Sverak (www.sverak.se) som är Sveriges kattklubbars förbund har denna gyllene 12-veckorsregel och numera har många annonssidor som t.ex. Blocket även infört denna regel. Vad kan då bli fel med att låta en kattunge flytta för tidigt?

Är man van vid att ta emot eller låta en kattunge flytta innan 12 veckor så kanske man har svårt att på en gång varför. Kattungar är ofta redan vid 8 veckors ålder rumsrena, sociala och kan äta fast föda. MEN veckorna mellan 8 och 12 är väldigt viktiga för kattens fortsatta utveckling och mognad. Under dessa veckor lär sig katterna att "vara katt". De lär sig kommunicera med andra katter, de lär sig allmänt katthyfs (t.ex. att bett och klös gör ont).

En katt riskerar att drabbas av olika beteendestörningar om den flyttar för tidigt. Exempel på dessa störningar är att katten snuttar sönder saker eller att den snuttar på sin ägare eller sig själv. Kattungen riskerar också att få långvariga problem med sin mage. Om det vill sig riktigt illa så kan den utveckla kroniska tarmsjukdomar. Kattungen kan vara rumsren när du får hem den men utan de där sista veckorna hos sin mamma så kan kattungen utveckla ett beteende att kissa och/eller bajsa utanför lådan. Gärna på mjuka ställen som mattor, i sängar och liknande. (Under problemlösningsavsnittet får du råd hur du ska gå tillväga med detta beteende)

Och visst är katten värd att få en bra start i livet? Låt den stanna hos sin mamma de där sista veckorna.

Vaccinera din katt

Varför vaccinera sin katt?

Att vaccinera sin katt för att undvika kattsjukdomar som ofta är dödliga är viktigt både för inne- som utekatter. Utekatter därför att den träffar andra katter ute och innekatten för att du kan ta med smitta in med t.ex. skorna. För att kunna ställa ut din katt eller lämna din katt på kattpensionat så krävs vaccering.

Idag är det vanligast att man vaccinerar sin katt mot kattpest och kattsnuva. Men det går också att vaccinera mot rabies, leukos och hos vissa även FIP.

Kattpest

När katten drabbas av kattpest så är det ett parvovirus som angriper de vita blodkropparna. Kattens immunförsvar försvagas och katten dör ofta av sekundära infektioner. Symtomen är feber, slähet, diarré och kräkningar. Parvoviruset är mycket smittsamt och med hög dödlighet. Det sprids genom direktkontakt och genom urin och avföring. Viruset orsakar kattinfluensa som har symtom som nysningnar, hosta, dålig aptit, rinnande nos och ögon. Följdsjukdomen är lunginflammation.

Kattsnuva

Kattsnuva är precis som kattfest en allvarlig sjukdom. Här är symtomen rinnande ögon och nos, feber, sår på tunga och munslemhinna. Kattsnuvan som orsakas av ett calicivirus kan smitta både direkt och indirekt.

Kattleukos

Att vaccinera sin katt mott kattleukos innebär en 80%-ig säkerhet. Leukemiviruset angriper vita blodkroppar vilket leder till cancer. Symtomen på kattleukos är avmagring, feber och dålig allmänkondition.

FIP

En vaccination mot FIP håller på att utvecklas men finns ännu inte hos alla veterinärer. FIP som är en förkortning av Feline infektiös peritonit angriper främst yngre katter i buken men kan även drabba andra delar som njurar och hjärna. Symtomen på FIP är feber, avmagring, dålig aptip och blödningar. Om en katt kommit i kontakt med viruset så insjuknar den inom 6 månader. Om den inte insjuknar så är den antingen en frisk smittbärare eller så har den inget virus i kroppen.

ID- märkning

I Sverige har vi en lag som säger att katter måste hållas under uppsikt av sin ägare när de vistas utomhus. En katt som strövar ute kan av olika anledningar (se exempel under kapitel inne/utekatt) få problem och inte komma hem. En katt som inte är märkt på något sätt räknas som hemlös och kan bli avlivad eller omplacerad utan att ansträngningar görs för att finna ägaren. En märkning av din katt är viktig vare sig den är ute eller innekatt. En innekatt kan t.ex. rymma.

Du kan id-märka din katt på tre olika sätt.

1. Köp ett halsband och i halsbandet kan du fästa en bricka eller tub med en lapp med ditt namn och nummer. Så att den som hittar din katt kan nå dig. Det är viktigt att halsbandet har ett säkerhetsspänne som lossnar om din katt fastnar någonstans alternativt att halsbandet har en töjbar del som har samma syfte. Fördelen med att din katt får ett halsband är att man lätt ser att katten tillhör någon. Nackdelen är att katten kan tappa sitt halsband.

2. Att låta veterinären tatuera in en kod i kattens öra är även det ett exempel på en id-märkning. Veterinären utför id-märkningen och för 120 kr får du koden knuten till ett register där information om ägaren lätt kan kollas upp. Kostnaden är en engångskostnad för resten av kattens liv. Det är ett lätt att låta id-märka sin katt och det är ett synbart sätt. Nackdelen är att med tiden kan tatueringar bli otydliga och svårlästa.

3. Det tredje sättet att id-märka sin katt är att mikrochippa den. Det innebär att veterinären med hjälp av en kanyl skjuter in ett litet mikrochip under kattens nackskinn. Fördelen är att operationen är snabb och smärtfri och id-koden är varaktig och säker där den sitter. Nackdelen är att det inte genast syns om katten är id-märkt och man behöver en speciell läsare. Denna läsare hittar du vanligtvis hos veterinärer och hos polisen.

Försäkring

Veterinärvård är ofta dyrt och alla kattägare har inte möjlighet att lägga ut stora summor pengar på vård i ett akut skede. Därför är det viktigt att du försäkrar din katt. Att betala in en mindre summa varje månad till ett försäkringsbolag gör att du kan känna dig säkrare på att kunna erbjuda din fyrbenta vän den vård den behöver om den skadas eller blir sjuk.

Följande som kommer är tips för er som vill ha kattungar efter er katt.

Det är inte webbkatten som har skrivit nedanstående text. Den är lånad från följande länk: http://kattforum.se/viewtopic.php?t=59217&highlight=kull+huskatt

Dessa tips och råd gäller alla katter, raskatt som huskatt. Men eftersom raskattsägarna har det lite förspänt eftersom de ofta kan få hjälp och stöd av uppfödarkollegor och rasringar, är detta skrivet främst till Er som vill ha en kull efter sin huskatt.

Att avla på huskatter är ett ämne som är lite känsligt här eftersom det finns en mängd hemlösa katter som söker hem. Många här anser att det är bättre att kastrera huskatterna istället för att sätta ännu fler huskattsungar till världen. Och att du hellre öppnar ditt hem för en av alla de hemlösa katter som finns i landet. Men om du trots allt ändå vill ta en kull på din huskatt, så ställer vi gärna upp och hjälper dig med information!

Innan parning

Innan du parar din katt så bör du ta reda på så mycket du bara kan om vad du har att vänta dig. Många problem kan uppstå längs vägen så det är bara att börja plugga. Till att börja med brukar vi rekommendera att boken ”Kattuppfödning” av Ylva Stockelberg samt ”Kattens sjukdomar” av Anne-Marie Nilsson. Båda böckerna brukar finnas i bokhandeln och på bibliotek.

Tänk på att om du till exempel har en långhårig huskatt så betyder inte det att ungarna kommer att bli långhåriga. Läs gärna på lite om hur färger och pälslängd nedärvs så att du utifrån det kan välja den bästa hanen till din hona.

Både mamma- och pappakatt bör testas mot FIV (Felint Immunsupressivt Virus, närbesläktat med människans HIV), FeLV (Felint leukemivirus) samt blodgrupperas. FIV- och FeLV-proverna görs för att försäkra dig om att inte sprida dessa sjukdomar som är dödliga. Blodgrupperingen är viktig för att utreda om mamman har blodgrupp B och hanen blodgrupp A. Om så är fallet så är det risk att ungarna dör av blodbrist kort efter födseln. Detta kan förhindras antingen genom att du helt enkelt låter bli att genomföra parningen, eller att du (efter noggrant övervägande) ändå parar katterna, men inte låter ungarna dia det första dygnet utan istället flaskmatar dem under den perioden. Som du säkert förstår är en sådan parning både riskfylld och besvärlig, och därför inget vi rekommenderar en nybörjare att göra.

Det finns det en rad rasrelaterade sjukdomar som HCM (Hypertrof Cardiomyopati), njursjukdomar som PKD (Polycystisk njurssjukdom, cystnjure), ögonsjukdomar som PRA (Progressiv Retinal Atrofi) och andra sjukdomar som testas med ultraljud, DNA eller andra tester. Hos en huskatt är det väldigt svårt att veta vad man skall testa mot, eftersom du inte med säkerhet kan säga så mycket om kattens bakgrund. Det räcker inte att veta vilka kattens föräldrar är. För att få en tydlig bild av släkten bör du känna till minst 4-5 generationer bakåt på både honans och hanens sida.

Dräktighet och förlossning

Under dräktigheten är det viktigt att den blivande modern får bra mat med hög fett- och proteinhalt. Ofta rekommenderas kattungemat av någon sort, till exempel Royal Canins ”Kitten”. Denna mat bör mamman även få efter förlossningen och så länge ungarna diar. Ungarna bör också få äta kattungematen under sitt första levnadsår.

Vid förlossningen händer det ibland att det tillstöter komplikationer och du kan behöva åka akut till en veterinär för ett kejsarsnitt. Enligt lagen om alltings jäklighet så sker detta ofta på natten och/eller helgen då veterinärvård är som dyrast. En pengabuffert på ungefär 10.000 kr är bra att ha för att kunna ge din lilla kattfamilj den vård som behövs när det krisar. Tyvärr så garanterar inte detta att du får några levande kattungar… En försäkring som täcker en del av denna kostnad är att rekommendera!

Från parningens 62:a dag bör alltid någon vara hemma ifall katten behöver hjälp under förlossningen. Enligt djurskyddlagen är vi skyldiga att finnas till hands om något går på tok vid förlossningen. Även efter förlossningen bör någon finnas till hands dygnet runt för att hjälpa och stötta mamma katt med matning och se till att alla i den lilla familjen mår bra. Har du otur behöver kattungarna stödsmatas vilket tar mycket tid i anspråk - dygnet runt. Ungarna bör vägas en gång om dagen (vid ungefär samma tidpunkt) så att du ser att de går upp i vikt som de ska.

Kattungarnas första 12 veckor

Första avmaskningen bör ske när ungarna är 19-20 dagar gamla. Detta för att maskägg (som ungarna får genom mammans mjölk) har en livscykel på ca 21 dagar. Avmaskning gäller främst utekatter. Innekatters avmaskning börjar man nu komma med andra rekommendationer på, men det är inte helt klart ännu.

När ungarna är cirka 8 veckor gamla behöver de sin första vaccination. Den andra sprutan brukar ges knappt en vecka innan leverans. Då passar du även på att veterinärbesiktiga ungarna samt id-märka dem.

Leverans skall inte ske innan ungarna blivit 12 veckor gamla. Kattungar som levereras innan de fyller 12 veckor har inte hunnit lära sig ”kattspråk” och annat (som att bli ordentligt rumsren tex.) av mamman. Jämför med ett människobarn: Det är få som anser att 13-åringar är mogna att flytta hemifrån. Om de ändå skulle tvingas flytta då så skulle de antagligen överleva, men frågan är om de hade mått så bra av det.

Om du har fött upp din huskattskull enligt våra rekommendationer så har du haft stora utgifter för uppfödningen. Sälj därför kattungarna till ett pris som (minst) täcker de kostnader du haft. På sätt får du inte bara igen dina pengar, du ökar dessutom chansen för att ungarna kommer till bra hem. För att generalisera lite så kan man ju tänka sig att den som är villig att betala någon tusenlapp för katten är mera förberedd än någon som spontant hämtar en gratiskatt för att ge barnen i present.

Detta var trots all text väldigt kortfattat om saker du bör veta innan du tar en kull kattungar. Den vitt spridda inställningen att ”katter klarar sig själva” är tyvärr lika gammal som den är fel. Dagens katter har blivit så domesticerade att de tyvärr inte klarar sig själva på samma sätt som de tidigare vildkatterna gjorde. Att katten måste ha en kull innan den kastreras är även det en myt.

Om du efter att ha läst det här känner att uppfödning är för jobbigt, kostsamt och riskfyllt och att du egentligen mest ville uppleva att ha små söta kattungar hos dig, så rekommenderar vi dig att ta kontakt med ett katthem. Det finns massor av dräktiga honor som behöver få föda sina ungar i lugn och ro, erbjud dig att bli stödhem till en sådan katt! Det är också ett ypperligt tillfälle för dig att "prova på" innan du låter din egen katt få ungar.

Legolas, en av Webbkattens egna katter. En älskad familjemedlem redan från början. 


Nyfödd, några minuter gammal.

 

Två veckor gammal.



12 veckor gammal.



Vuxen.

Vad väljer du?

Att ha en innekatt eller utekatt kan vara ett svårt val och på denna sida tas både för och nackdelar med att ha innekatt eller utekatt upp och så berättas det om den gyllene medelvägen. Du väljer själv vad som passar din katt bäst!


Webbkattens Legolas och Wilma slappar i solgasset i sin rastgård.

Men först slår vi hål på en myt som handlar om vilken slags katt som kan vara innekatt och utekatt. Vilken tamkatt som helst kan må bra som innekatt med rätt omvårdnad, tillsyn och aktivering. Det spelar ingen roll om det är en raskatt eller en huskatt. Både renrasiga och blandraskatter kan leva sitt liv inomhus eller utomhus. Enda undantaget är att en katt som är van vid uteliv kan protestera mot att behöva leva inomhus. Men detta är ingen regel utan det kan gå hur bra som helst att vänja om en katt från utomhus till inomhus.

Några av Webbkattens egna katter trivs i sin rastgård. Även de som får gå ut fritt nyttjar gården.

Innekatt

En innekatt som blir aktiverad och stimulerad mår alldeles utmärkt inomhus. Det är inget som säger att en katt inte får ett mer än drägligt liv genom att leva inomhus. En kattkompis är att rekommendera till en innekatt som den kan leka, gosa med och ha sällskap av. Innekatter lever i genomsnitt längre än en utekatt eftersom den inte är lika utsatt för risker av olika slag.

En innekatt riskerar inte att i lika hög grad bli utsatt för smittsamma sjukdomar. En innekatt är också oftast tryggare och lugnare än en utekatt eftersom den slipper att bli utsatt för människor som inte tycker om katter eller barn som inte förstår hur man ska behandla en katt. Innekatter slipper livsfarlig trafik, vilda djur, råttgift (och liknande) och annat som kan utsätta din katt för fara. Du slipper få in en katt som är smutsig, våt och kanske full av fästingar, ohyra och liknande. Listan kan göras lång.

Nackdelar med att ha innekatt är att en katt kanske inte rör sig lika mycket och har lättare för att bli överviktig och uttråkad. Med rätt foder och aktivering är dock detta problem ur vägen. Givetvis är inte heller inomhusmiljön helt säker för din katt. Faror inomhus kan vara t.ex. elsladdar, giftiga växter och varma spisplattor. Därför bör man som innekattsägare kattsäkra sitt hem så gott det går från t.ex. giftiga växter.

Utekatt

Ofta brukar utekattsanhängarna framhäva kattens jaktinstinkt när man talar om att katter måste få vara ute för att de ska må bra. Så fördelen med utekatt är att den får mycket motion och får utlopp för sin jaktinstinkt på ett naturligt sätt. Den blir inte lika lätt uttråkad.

Webbkattens Smulan är nu 16 år och jagar aktivt året runt.  
Här poserar hon stolt med en stor nyfångad råtta.

 

Nackdelarna är att en utekatt ofta lever ett farligt liv. Den kan bli påkörd och skadad eller dödad av ett motorfordon. Den kan bli misshandlad av katthatande människor. Den kan bli smittad av olika sjukdomar och om ni bor i ett område med fler utekatter så är risken stor att din katt råkar i slagsmål och kommer hem med rivsår och bettskador. Din katt kan också störa grannar i och med att den kan revirmärka eller bajsa på grannens tillbehörigheter, i barnens sandlådor, i rabatter osv.

Den gyllene medelvägen är att låta din katt vara en säker inomhus OCH utomhuskatt.

För att välja den gyllene medelvägen så kan du låta katten komma ut på promenad i sele. Det finns många sorters ”långlinor” av varierande längd ute på marknaden idag som tillåter din katt att hoppa och skutta ute men helt säker. Med lite tålamod precis som med ex. hundar så kan en katt trivas jättebra med promenader i sele. Har man möjlighet så kan man även bygga en rastgård. Förslag på sådan finner ni bland länkarna.

Alla bor inte så att de kan ordna en rastgård men många har t.ex. balkong eller en liten terass som man kan näta in så att katten får frisk luft. Katten kan få en egen hörna på balkongen. Man kan ställa dig en kruka med Kattmynta och ha en liten viloplats. Antingen köper man nät på djuraffären eller på någon byggaffär.


Webbkattens Lucifer och Anakin på promenad. Lucifer till vänster föddes utomhus och är van vid att gå lös. Anakin till höger är född som innekatt och är van vid att gå i sele och långlina. Med matte blir det många och långa promenader över stock och sten. Oftast i sällskap av varandra. Anakin klättrar gärna i träd precis som Lucifer. Selet är inget hinder.

Webbkattens åtta katter är både inne och utekatter. Tre katter går in och ut under dagtid som de vill. En katt går i sele och långlina på promenad. De andra är innekatter med rastgård. Dock finns det kattlucka till rastgården så alla som vill har möjlighet att dygnet runt komma ut i rastgården som de själva vill.  

Det finns mycket att tänka på vid resa med eller utan katten

Att din katt är ordentligt identitetsmärkt under en resa är viktigt. Det finns idag två sätt som görs hos veterinären. Tatuering i örat och märkning med chip. Utöver detta så kan du låta katten bära ett halsband. Det är viktigt att halsbandet har en elastisk del eller ett säkerhetsspänne som öppnar sig om katten fastnar någonstans. Du kan fästa en id-tub (går att köpa på djuraffären) eller ett elektroniskt id-chip på halsbandet för att försäkra dig om att du kan hålla reda på din katt.

I bilen

Om det finns möjlighet bör du träna din katt redan från ung ålder att vänja sig vid att resa. Att tidigt träna sin katt kan motverka rädsla och sannolikheten för åksjuka. Du bör aldrig låta din katt ha fri rörlighet i bilen hur avslappnad du än tycker att den är. För sin egen och andra bilisters säkerhet bör katten färdas i en transportbur som fästs i bilbältet för att förhindra risken för skada vid eventuell olycka. Vänj katten vid buren så kommer kattens bur till slut innebära en utvidgning av reviret som inkluderar den och det leder till att katten känner sig trygg i den.

Tänk på att om du parkerar bilen någonstans och lämnar katten i bilen så måste du se till att parkera i skugga och med tillräcklig ventilation annars riskerar din katt att drabbas av värmeslag och dö. Det finns speciella skärmar att sätta för öppna rutor så att både säkerhet och ventilation kan garanteras.

Om resan är längre än en timme, planera in raster så att katten får äta, dricka och använda sin låda. Ovana katter kan dock gärna hålla sig tills resan är över. Du får förvänta dig båda situationerna.

På semestern

Då olika områden är olika drabbade av infektionssjukdomar så är det viktigt att alla vaccinationer är uppdaterade. Ett nytt område kan också innebära att parasiter som exempelvis fästingar är vanligare. Gå igenom pälsen varje dag. En god idè är även att ta reda på var närmsta veterinär håller hus.

Allmänna färdmedel

Om du använder någon form av allmänna färdmedel kan din katt behöva resa i en separat bur och ni kan inte alltid vara tillsammans (till exempel på ett flygplan) Det kan vara skrämmande för din katt så försök träna din katt så att den känner sig trygg i sin bur. Se till så att den har sina egna leksaker och filtar för att öka trygghetskänslan. Mata katten högst sex timmar före avfärd. Om du tror att katten kan lida av åksjuka så kan du be din veterinär om råd.

Att resa utomlands

Reglerna kan variera beroende på vilka länder du reser mellan men det brukar vanligtvis involvera resedokumentation för både din katt och dig själv. Du behöver förmodligen intyg från veterinär som styrker att din katt är frisk från infektioner och smittsamma sjukdomar. En del länder kräver att katten vid ankomsten sätts i karantän, andra tillåter endast inresa under vissa villkor som exempelvis att katten har ett mikrochip för identifikation och att blodprov utförs.

När du ska resa utomlands med din katt kan du kontakta konsulatet/ambassaden eller veterinärmyndigheten i det land u ska resa till för att se vilka krav du behöver uppfylla. Gå igenom informationen med din veterinär för att vara säker på att allting uppfylls.

Din katt behöver ett pass om den ska resa utomlands. Ett pass får du via din veterinär som beställer det från Jordbruksverket. I passet bör information om alla vaccinationer finnas och din katt måste vara ID-märkt för Id-numret kontrolleras av veterinären vid varje åtgärd som ska föras in i passet som vaccinationer, avmaskningar och blodprov.

Du måste förutom det som redan nämnts kunna visa upp ett giltigt bevis på att din katt är vaccinerad mot rabies. Din katt måste vara minst tre månader gammal för att kunna vaccineras mot rabies och uppfylla villkoren för att resa. Tidigast 120 dagar efter rabiesvaccinationen tas ett blodprov på katten för att mät mängden antikroppar. Många länder kräver att intygen är utfärdade på deras eget språk.

Inom tio dagar före hemresa till Sverige ska du uppsöka veterinär för att utföra avmaskning av din katt. Om du reser in i Sverige från ett land utanför EU ska du använda dig av ett veterinärintyg, läs mer på www.sjv.se. För resande mellan Sverige och Danmark gäller speciella regler. Med ett pass och ett fyraveckorsintyg kan du resa mellan länderna i fyra veckor utan restriktioner.  Intyget skaffar du hos din veterinär.

Anmälan till tull

Vid inresa från EU-land måste du anmäla din katt i tullen. Välj röd utgång och anmäl att du har djur med dig. Läs mer på www.tullverket.se om reglerna.

Om du reser in i Sverige från land utanför EU måste din katt passera in via Arlanda eller Landvetters flygplats. Men om din katt redan har besiktigats vid annan gränskontroll inom EU kan du välja tullfri tullplats. För mer regler, besök jordbruksverkets hemsida www.sjv.se Tänk på att information om lagar och regler på en sida som den här kan bli inaktuella. Kontrollera därför alltid med myndigheter och veterinär för att se så att allt stämmer.

Resa bort UTAN katten

Om du vill resa bort utan att ta med katten så kan du göra på flera olika sätt. Du kan anlita ett kattpensionat. Besök stället så att du ser att det är rent, fint och anpassat för katter. Hör gärna efter referenser om stället. Titta på hur katterna verkar trivas på pensionatet och prata med personalen om hur kosthållning och skötsel fungerar. Tänk på att de flesta pensionat kräver uppvisandet av giltigt vaccinationsintyg.

Du kan också låta en bekant passa din katt hemma hos sig. Låt din katts leksaker, egna matskålar, filtar och liknande följa med till den tillfälliga bostaden för att skapa mer trygghet.

Du kan även välja att låta din katt stanna hemma men med tillsyn. Antingen någon som bor hos dig eller någon som kommer och sköter om katten MINST två gånger (enligt lag) om dagen.

Urin/avföring utanför lådan

Här tas olika problem som man kan stöta på i rollen som kattägare upp. Vanliga problem som kattägare stöter på är när katter inte går på lådan som de ska och de klöser eller biter där de inte får. Med lite tid och tålamod så går det oftast att få rätsida på problemen.

Min katt kissar och/eller bajsar utanför lådan.

En katt som kissar och/eller bajsar utanför lådan kan verkligen tära på tålamodet och många står handfallna och tror att avlivning är enda utvägen. Man är trött på att tvätta lakan, slänga soffor, byta ut mattor osv. Men avlivning är inte enda utvägen. Om din katt kissar och/eller bajsar utanför lådan gör oftast det av någon av de följande anledningarna:

1. Katten är sjuk. Den förknippar lådan med obehag eller smärta och visar det genom att inte gå på lådan. Vanliga sjukdomar är urinvägsinfektion, njursjukdom, diabetes, lös/hård mage. Lösningen här är en veterinärvårdsundersökning för att utesluta fysiska fel.

2. Katten är okastrerad. Om katten är könsmogen så kan den markera revir genom att kissa och bajsa på ställen. Lösningen här är att kastrera sin katt.

3. Katten har skilts för tidigt från sin mamma. En katt bör få stanna hos sin mamma tills den är minst 12 veckor. Även om katten till synes är rumsren i början när man får hem den så får den ofta problem senare med att inte vara rumsren eftersom den inte fick lära sig allt den skulle lära sig av sin mamma innan flytt. Lösningen här är att börja om med träning av rumsrenhet. Begränsa kattens utrymme under en tid, lyft den till lådan efter måltid, sovstund och lekstund. Prata uppmunra med katten när den går på lådan.

4. Katten protesterar mot något. Att kissa och/eller bajsa utanför lådan är ofta kattens sätt att protestera mot något. Lösningen här är att felsöka efter vad katten kan protestera mot och sedan göra något åt det. Saker en katt kan protestera mot är bland annat följande: För ren/för smutsig låda. fel kattströ, fel placering av kattlådan, en ny familjemedlem har kommit, en flytt, osämja i familjen, katten är ensam och understimulerad. Listan kan göras längre. Försök tänka er, när började problemen med katten? Hur såg det ut i kattens omgivning precis innan?

Hur ni handskas med sådana här problem spelar stor roll för hur det ska gå i fortsättningen.

Tålamod och tid är A och O. Beröm katten när den gör något fel och visa den när den har gjort fel. Du kan inte skälla på katten i efterhand utan det bör ske endast om du precis ertappar katten med att gå utanför lådan. Tillrättavisar gör du genom att säga fy/nej med allvarligt tonläge. Ge katten mycket beröm när den väl går på toalådan så att den förstår att matte/husse uppskattar det katten gör där. Mardrömsbestraffningar som att trycka ner kattens no i urin eller avföring är djurplågeri. Det genererar bara en ännu mer osäker katt som definivti inte litar på er eller förstår vad som är fel. Använd heller inte sprutflaska eller våld mot katten.

För att få ytterligare hjälp med att få katten att sluta gå utanför lådan så kan man köpa en produkt som heter Feliway. Läs mer om produkten på www.feliway.se Du köper den hos veterinären och du pluggar in den i vägguttaget så börjar den avge lugnande feromoner som gör katten mer harmonisk.

Om den inte fungerar och man har felsökt så mycket man bara kan och har provat allt man kan prova så kan man kontakta veterinär och be denne skriva ut medicinen clomicalm för en tid medan man försöker hitta en lösning.

Tänk på att alltid rengöra nedkissade och nedbajsade områden ordentligt. Efter rengöring kan man spraya området med fyspray som är ett dressyrspray som avskräcker katter från att gå där igen. Andra knep är att placera aluminumfolie, hälla vitpeppar, gnugga in ättika på stället. Listan på knep kan göras längre.

Här kommer lite tips på hur du kan rengöra olika ställen:

· Kläder och textil: Tvätta i maskin med Vanish. Vanish finns även för soffor, madrasser och mattor i sprayform.

· Plast, trägolv och målade ytor: Skura med Alsolsprit utblandat i vatten, snåla inte med spriten. Det fungerar även med ättiksprit utblandat i vatten.

· Möbler: Dränk in stället med ren Alsolsprit och strö över potatismjöl. Låt torka och dammsug bort. Kan behövas upprepas.

Klöser/biter på fel ställen

Ibland får man som kattägare problem med att ens katt biter eller klöser på ställen den inte får göra det på. Ställ dig frågan, varför klöser eller biter din katt?

Klösproblem

Att tackla ett klösproblem kan du göra från olika håll. Dels så bör du vara konsekvent i uppfostran och på ett bestämt sätt med allvarligt tonfall säga fy och ta bort katten från stället den klöser på. Men du måste samtidigt kunna ge katten ett tillåtet ställe att klösa på. Införskaffa en ordentlig klösmöbel. Den får gärna vara minst 1 m hög så att katten kan sträcka ut sig ordentligt.

För att förstärka kattens lust till att klösa på möbeln så kan du spraya/droppa kattmynta på den som drar till sig katten. Så fort katten klöser på förbjudet ställe så fyar du och bär katten till det tillåtna stället. Om katten är en innekatt, klipp klorna regelbundet. Sen är det givetvis viktigt att du stimulerar katten till lek och aktiverar den så att katten inte klöser på grund av understimulans.

Spraya fyspray på förbjudna ställen.

Bitproblem

Även detta kan du tackla från olika håll. Dels så bör du vara konsekvent i uppfostran och på ett bestämt sätt med allvarligt tonfall säga fy och ta bort katten från stället den biter på. Du kan avskräcka katten genom att t.ex. klä in kablar i folie (om det är dom som är drabbade) spraya fyspray, gnida in ättika, hälla vitpeppar, spraya vatten på katten samtidigt som du säger fy. Sen är det givetvis viktigt att du stimulerar katten till lek och aktiverar den så att katten inte biter på saker på grund av understimulans.

Aggressionsproblem

Katten är, trots domesticeringen för flera tusen år sedan och all den omvårdnad vi ger den i våra hem, innerst inne ett vilt rovdjur, vars instinkter kan ligga alldeles under den lena pälsytan.

Katten är precis som alla andra djur utrustade med en uppsättning aggressionsbeteenden. Dessa beteenden har katten för att försäkra sin överlevnad. Vi människor måste ha i åtanke att när katten agerar aggressivt så är det i de flesta fall ett försvarsbeteende. När katten inte ser någon annan utväg så tar den klor och tänder i bruk. Det är alltså ett naturligt beteende. Det finns många typer av aggressioner. Jag ska nu berätta lite om några av dessa typer.

Kel- och bitaggression

När ägaren blir anfallen och biten av sin katt så sker ibland angreppet oväntat och till synes helt oprovocerat. Det finns flera förklaringar till ett sådant beteende.

Kattens viktigaste socialiseringsperiod som infaller mellan den andra och den sjunde levnadsveckan och om katten inte haft tillräckligt mänsklig kontakt under denna tid så kan katten ragera aggressivt på en intensiv ägarkontakt senare i livet. Det gäller främst då katten haft ringa eller ingen kontakt alls.

En annan förklaring är att den vuxna katten återgår till ett ”barnstadie” då den pysslades om av sin mamma. Katten är belåten med ägaren moderliga ompyssling i vuxen ålder och när den ligger där avslappnad i knäet så når den en punkt där det vuxna medvetandet tar över kontrollen. Detta leder till att katten känner sig hotad och fångad.

Ytterligare en förklaring är att vuxna katter (även kastrater) svarar sexuellt på våra smekningar, särskilt över ryggen och svansroten. Ett utfall är alltså bara en naturlig reaktion och inte tecken på dåligt lynne från kattens sida.

Katter som haft en nära kontakt med människor under den viktiga socialiseringsperioden har oftast hög toleranströskel och visar sällan aggression medan andra som haft dåligt människokontakt kan reagera aggressivt bara några få minuter efter det att man kelat med dom. Vi plötsliga angrepp kan katter få en direkt association till en tidigare obehaglig upplevelse. Det kan vara t.ex. att någon först smekt kattungen för att sedan grabbat tag och hållit fast den. Därför kan katten som vuxen uppfatta en smekande hand som ett plötsligt hot.

Kattägare kan alltså uppleva något märkligt ibland i samband med att de smeker sin katt. Katten kan lugn och belåten sitta i knäet och bli klappad för att sedan plötsligt vända sig om och bita/nafsa handen och/eller sparka på den med utspärrade klor. Detta sker därför att en del katter hamnar i konflikt när smekandet blir för intensivt. Handlingen upplevs som både njutbar och hotfull samtidigt. Det är därför katten vänder sig om och anfaller. När den biter/nafsar till desarmeras den spänning som uppstått.

Katten griper ofta tag i armen och sparkar och klöser samtidigt som den verkar förvirrad och desorienterad. Som svar på t.ex. ett bett eller att bli klöst registrerar katten ägaren som kanske skriker till och drar undan handen. Katten sinne förändras till ett rovdjursbeteende under dessa ljud- och rörelsetillstånd. Katten klamrar sig därför fast vid handen och börjar på allvar borr in klor och tänder.

Vad ska man göra när detta sker då? Det bästa är att ”frysa” situationen. D.v.s vara helt stilla även om det känns jobbigt. När katten inte längre möter motstånd drar sig de vidgade pupillerna samman och käkarna slappnar av. Katten tillåter därefter ägaren att dra tillbaka handen vilket bör ske långsamt och försiktigt. Oftast hoppar sedan katten iväg i panik eller börjar tvätta sig frenetiskt.

Jag som genom åren tagit hand om många förvildade tamkatter som inte haft någon människokontakt under den viktiga socialiseringsperioden har märkt att det är skillnad på olika katters toleranströsklar för detta beteende. Mina katter som från början haft människontakt har en mycket högre tröskel än mina ”vildkatter” som dock numera är tama. Detta gäller speciellt kel på magen.

Man får lära sig hur länge man kan smeka sin katt innan den exploderar och man lär sig att sluta i tid. När man har lärt sig detta kan man gradvis och lugnt höja kattens toleranströskel genom att öka på kelstunden och avsluta den strax innan katten hugger till. Viktigt att tänka på är att aldrig hålla fast den utan tillåta den att fly undan.

Inlärd aggression

En del katter ligger i bakhåll och rusar fram och biter ägaren i benen. Oftast uppfattar ägaren detta som en begäran på uppmärksamhet, t.ex. att katten vill ha mat.

Som en reaktion på detta bakhåll ger man katten mat och tillfredställd med detta tror man att man funnit vad som orsakar beteendet. Men så händer det igen. Det kan vara så att händelsen upprepas allt oftare och katten lugnar ner sig så fort den fått något att äta. När ett sådant bakhåll, en sådan aggression ger ett gott resultat som mat så införlivar katten detta i sin beteenderepertoar. Det är det som kallas inlärd aggression. Det problematiska med detta är att katten blir allt aggressivare för att få det den vill ha.

Så vad gör man? Istället för att ge den mat och därmed blidka den så bör man använda en avskräckningstaktik. Det vill säga belöna inte ett aggressivt beteende. En avskräckningstaktik, ett obehagligt fenomen kan t.ex. vara en lätt dusch från en blomspruta med vatten. Du ska givetvis aldrig använda någon fysisk bestraffning.

Avledd (sidoriktad) aggression

När ens katt som vanligtvis är en vänlig och kärleksfull katt ger sig på sin ägare genom att bita och klösa, då känns det inte kul. Särskilt om man som ägare tycker att kattens angrepp är obefogat. Som ett exempel så händer det här ibland vid veterinärbesök, t.ex. vid vaccination. Ägaren brukar få hålla sin katt och så fort veterinären givit katten den nödvändiga injektionen och vänder sig bort så flyger katten på sin ägare med klor och tänder, eller gör det senare.

Katten gör faktiskt något som vi människor ofta gör, hugger mot den som står närmast. Det handlar alltså inte om att katten medvetet håller ägaren ansvarig för obehaget kring vaccinationen. Den avleder istället sin aggression mot ägaren som står närmast och det är detta som kallas avledd (sidoriktad) aggression.

Skräckaggression

En aggression kan frammanas av rädsla och tillgripas som försvar. En livrädd katt flyr oftast. Känner den sig trängd eller hindrad i att fly undan så kryper den antingen ihop och blir orörlig eller också angriper den fräsande och spottande med sina framtassar. Det är detta som kallas skräckaggression. Den skiljer sig från de andra beskrivna aggressionerna eftersom dels är den uppkomna situationen annorlunda och dels genom den försvarsställning som katten intar. Katten använder aggression för att slå ifrån sig en skrämmande företeelse.

Smärtaggression

Många äldre katter lider av stelhet, skador eller kronisk ledvärk vilket gör dom mindre toleranta vid hantering. Det kan t.ex. vara så att pälsvården blir smärtsam och obehaglig. Som svar på denna obehagliga hantering biter och kämpar katten emot. Det kallas smärtaggression. Det gäller att så fort som möjligt hitta orsaken till att ens katt uppför sig onormalt, detta för att försöka normalisera förhållandet. När man väl kommit underfund med vad en aggression beror på så finns det ofta något man kan göra som ägare bara man visar lite tålamod och ger det tid.

Att förlora sin kattkamrat

Det finns en dag som i vårt liv med katten som inte går att undvika hur gärna man än vill det. Det är dagen när din katt går bort. Oavsett hur den går bort så brukar sorgen vara stor och svår. Både människor och djur kan känna sorg. Precis som vi sörjer när våra älskade husdjur går bort så sörjer även den katt (eller annat djur)- kamrat som finns kvar. Att pyssla om lite extra och att "tala" med djuret hjälper ofta djuret en bit på väg i dennes sorgeprocess.

Djuret måste få sörja ett tag och det är inte ovanligt att katten blir ledsen och deprimerad. Man bör vara vaksam på situationen. När det har gått ett tag så bör man fundera på om man kanske ska skaffa en ny kompis. Den kommer aldrig att ersätta den gamla vännen men den kan bli en lika bra vän och höja livskvalitén för den ensamma katten. Gå på din känsla och hur din kvarvarande katt beter sig.

Avlivning

När du avlivar din katt hos veterinär får den somna in genom en överdos av bedövningsmedel som injiceras. Det hela är smärtfritt och katten förlorar medvetandet inom 15-20 sekunder. Du får självklart vara närvarande om du så önskar. Du kan smeka din vän och hålla om den tills den har gått bort och även en stund efteråt. Det är inte alla som vill vara med i detta moment utan väljer att ta sitt farväl efteråt. Båda sätten är helt OK. Det är DU som bestämmer. I vilket fall, var inte rädd för att ge uttryck för den överväldigande känslan av förlust du sannolikt kommer att känna. Personalen på veterinärkliniken har förståelse för din högst naturliga reaktion. En del veterinärer gör också hembesök vilket ger din katt möjligheten att somna in i hemmet.

Kremering eller begravning

En del kattägare väljer att kremera sin katt så att man då får tillbaka en urna eller kista med askan i. Dessa kan då begravas eller behållas som minne. Det finns på vissa ställen även speciella djurkyrkogårdar. Din veterinär kan hjälpa dig med att ta detta nästa steg och om det är nödvändigt, hitta någon som kan vidta nödvändiga arrangemang.

Om du behöver hjälp

Sorgen kan bli ihållande och outhärdlig för en del djurägare. Det är inget konstigt. Om du känner att det är svårt att komma vidare i sorgearbetet ska du inte fortsätta lida i ensamhet, sök hjälp! Du kan behöva hjälp att bearbeta sorgen efter din förlust.  Forskning i ämnet sorg har kommit fram till att det finns en sorgeprocess som består av fem faser. Om du vill läsa om detta så rekommenderar jag dig att skriva sökordet sorgeprocessen på www.google.se

För att skänka en smula tröst

För att försöka skänka dig en smula tröst så kan du läsa om "Regnbågsbron" ett poem skrivet av Paul C. Dahm. Regnbågsbron finner du här (ha gärna ljudet på) http://www.indigo.org/rainbowbridge_ver2.html

Den svenska översättningen går såhär:

På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
så kommer det till Regnbågsbron.
Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
och våra vänner har det varmt och skönt.
Alla djur som har varit sjuka och gamla
blir återställda till hälsa och vigör;
de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
Alla springer och leker tillsammans,
men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
hans ben bär honom fortare och fortare.
Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur
som så länge varit frånvarande från ditt liv
men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans…